Ny delningsekonomi återbrukar gammal idé

Bild från Brf Vågmästaren i Ängelholm. Foto: Lars Jonsson
13 apr 2021 | Delningsekonomi är en företeelse som i dag förknippas med hållbarhet. Förr handlade det främst om ekonomisk hushållning, vilket också är bostadsrättsföreningens själva grundtanke. Kanske är det därför steget nu är så kort för många föreningar att börja dela på fler saker än bara trappuppgång och tvättstuga.

Vi har hört det ganska länge nu: att dela är det nya svarta. Succétjänster som Uber och Airbnb är sedan länge etablerade. Bildelningstjänster som Aimo och Volvo M blir allt större och det finns en uppsjö tjänster där vanliga människor erbjuder saker de äger eller sina egna tjänster till uthyrning. Ordet ”delningsekonomi” finns med i Språkrådets nyordslista från 2015.

Men är det så nytt egentligen? Att dela på saker är nog lika gammalt som människan själv. Själva företeelsen bostadsföreningar, föregångaren till bostadsrätten, är ju en form av delningsekonomi. Den har funnits sedan sent 1800-tal.

– Jag delar din analys. Bostadsrättsföreningarna var ett gemensamt nyttjande där medlemmar köpte vissa tjänster tillsammans. De gjorde egna insatser i form av arbete i föreningen. Medlemmarna engagerade sig i föreningen ganska mycket – både praktiskt och administrativt. Det fanns ingen utomstående ägare alls, utan det enda intresset var de som bor i huset, säger Göran Olsson, tidigare vd för Bostadsrätterna och en nestor på området.

Bostadsrätten blev ett sätt för vanliga människor att förverkliga sina bostadsdrömmar. När någon inte längre behövde köpa själva marken eller den fysiska byggnaden, utan i stället köpte själva rätten att bo, blev valmöjligheterna i ett slag betydligt större. Det dröjde dock innan bostadsrätten antog den form den har i dag.

Från allra första början var tanken att medlemmarna i en förening skulle kunna bygga ett hus tillsammans med hjälp av sina sparade pengar. Exakt så har det inte blivit (även om det förekommer). I stället stiftades bostadsrättslagen för drygt 90 år sedan, som tillät rena bostadsrättsföreningar att bildas. Länge var priserna på bostadsrätter reglerade, precis som hyresrätter är än i dag. Inte förrän 1969 släpptes priserna fria.

– För de allra flesta handlar bostadsrätten mer om värdet på lägenheten i dag. Det där altruistiska är inte så närvarande längre. Jag tror att det finns en allmän tendens i samhället att föreningsengagemang och medlemskap i politiska partier blir mindre och mindre, säger Göran Olsson.

Det skulle alltså kunna gå att säga att bostadsrätten är ett slags delningsekonomi. Medlemmarna i en bostadsrättsförening delar på vissa utrymmen och hjälps åt att ta ansvar för fastigheten. Men när Språkrådet 2015 tog med ordet ”delningsekonomi” i sin nyordslista, var det knappast bostadsrättsföreningar de hade i åtanke.

För den delningsekonomi som i dag sker på gräsrotsnivå syftar inte till välfärd och rättvisa – den vill rädda planeten. Det handlar om hållbarhet och att minska konsumtionen snarare än något annat. Att göra det inom ramen för en bostadsrättsförening, där medlemmarna redan känner och förhoppningsvis litar på varandra, är naturligt. Det borde kunna gå att dela på fler saker än grovsoprum, trappuppgång och tvättstuga. Göran Olsson håller med.

– Visst finns det stora möjligheter att inom ramen för bostadsrättsföreningen utveckla verksamheten på det sättet, till exempel med bilpool eller laddstolpar för elbilar. Det är en tydligt definierad grupp, vilket förenklar saken.

Bilarna är kanske det mest slående exemplet. De står oftast helt oanvända, i synnerhet nu i pandemitider när färre använder dem för att resa till jobbet. Och varför ska alla äga var sin borrmaskin, högtryckstvätt, stege eller gräsklippare när de aldrig används samtidigt? Kan vi dela på tvättmaskiner, som används minst varje vecka, kan vi väl dela på saker vi använder mycket mer sällan? Och så vidare. Det enda som sätter gränser är fantasin och medlemmarnas driftighet.

Kalle Dixelius

 

SIFFROR FRÅN SBC:S SVERIGES BOSTADSRÄTTSRAPPORT 2019

54 procent av bostadsrättshavarna kan tänka sig att dela verktyg med grannarna.

50 procent av bostadsrättshavarna kan tänka sig att dela gymredskap med sina grannar.

29 procent av bostadsrättshavarna kan tänka sig att dela bil med grannarna.

29 procent av bostadsrättshavarna kan tänka sig att dela böcker med sina grannar.

26 procent kan tänka sig att dela cykel med grannarna.

5 procent av bostadsrättshavarna är redo att dela tv-rum med sina grannar.

3 procent av bostadsrättshavarna är redo att dela kök med grannarna.

 

Läs mer om delningsekonomi och hur Brf Vågmästaren i Ängelholm har gjort för att lyckas, och om bilpool i Brf Lyckegården.

 

Skriv en kommentar

Mer som detta