Här är valen som tjänar din ekonomi bäst

Betala mindre skatt nu eller få tillbaka efter deklarationen? Bli skuldfri eller spara på dig en buffert? Orka ta räntesnacket med banken? Många plånboksfrågor har olika svar beroende på den privata situationen. Din bostadsrätt guidar genom valmöjligheterna och hur de kan gynna din ekonomi.

Boendeekonom Claudia Wörmann ger ekonomiska tips så att pengarna inte ska flyga sin kos. Foto: Linus Sundahl-Djerf
Boendeekonom Claudia Wörmann ger ekonomiska tips så att pengarna inte ska flyga sin kos. Foto: Linus Sundahl-Djerf

1. Begära skattejämkning

För att minska skatten på den månatliga lönen, i stället för att få tillbaka på skatten efter deklarationen, kan du som har ränteavdrag begära skattejämkning. Något som allt fler gör.

– Det beror framför allt på det högre ränteläget, säger Alem Resulovic som är sektionschef på Skatteverket. Högre räntor innebär ökade möjligheter till ränteavdrag.

– Hur mycket mer beror på hur höga räntekostnader du har, säger Claudia Wörmann som är boendeekonom på bostadskreditinstitutet Hypoteket.

– Genom att begära jämkning hos Skatteverket kan du redan inom ett par veckor, med hjälp av det högre ränteavdraget, minska den skatt som din arbetsgivare drar från din lön.

Alternativet är att vänta tills det är dags för den årliga deklarationen och först därefter få tillbaka det som eventuellt har betalats in för mycket.

– Jämkning påverkar inte hur  mycket du ska betala i skatt, däremot när det ska ske. Med tanke på hur pressad ekonomisk situation många har kan det vara en bra idé att begära jämkning, säger hon.

Att fler vill skattejämka beror framför allt på det högre ränteläget.

Är det svårt?
– Nej. Du loggar in på Skatteverkets webbplats och fyller i uppgifter om beräknade inkomster och ränteutgifter. Det är viktigt att uppge så korrekta uppgifter som möjligt. Bland annat för att undvika kvarskatt året efter, säger hon. Felaktiga inkomst- och ränteuppgifter kan leda till att du betalar för lite i skatt det året jämkningen gäller med kvarskatt som följd året efter.

– När du har fått ett beslut av Skatteverket om vilken skatt du ska betala överlämnar du det till din arbetsgivare, säger Claudia Wörmann.

Skattejämkningen gäller i allmänhet under ett kalenderår.

– Skulle något förändras under tiden – till exempel att dina ränteutgifter minskar – är det viktigt att du kommer in med en ny ansökan om jämkning, berättar Alem Resulovic på Skatteverket.

Hur påverkar schablonbeskattningen ett eventuellt ISK-konto?
– Den kan ingå i jämkningen. Det finns beräkningshjälp på Skatteverkets webbplats om du behöver det, säger han.

– Du kan också välja att inte ta med ISK-beskattningen i jämkningen. Den kommer oavsett vilket att ingå i den årliga deklarationen. Bankerna förser Skatteverket med uppgifter om ISK.

Så mycket sänks skatten

  • Om du har ett bolån på 3 000 000 kronor och en ränta på 3 procent blir ditt ränteavdrag 27 000 kronor per år. Om du jämkar blir skattesänkningen 2 250 kronor per månad.
  • Om räntan i stället är 5 procent blir skattesänkningen efter jämkning 3 375 kronor per månad.

Beräkningar: Claudia Wörmann

2. Fördela utgifter för högre ränteavdrag

Ökade räntekostnader innebär ökade möjligheter till ränteavdrag – med vissa begränsningar.

Varje år får du dra av 30 procent av dina räntekostnader – förutom studielån – upp till 100 000 kronor och 21 procent av räntekostnader på över 100 000 kronor. Detta under förutsättning att du har betalat in skatt som ränteavdraget kan kvittas mot. Dina räntekostnader måste också vara större än dina kapitalinkomster.

– De senaste årens stigande räntor gör att fler än tidigare har räntekostnader på över 100 000 kronor per år, berättar boendeekonomen Claudia Wörmann och ger ett exempel på hur reglerna kan fungera:

• Den som har lånat 3 000 000 till en ränta på 5 procent har en räntekostnad på 150 000 kronor per år. På kostnader upp till 100 000 kronor får hen dra av 30 procent, det vill säga 30 000 kronor, och för resterande del 10 500 kronor. Alltså totalt 40 500 kronor.
• Om det är två som står för lånet får de tillsammans dra av 30 procent av räntekostnaderna upp till 200 000 kronor och därutöver 21 procent.

3. Förhandla om räntan

Nöj dig inte med den ränta som banken erbjuder. Genom att förhandla eller byta till en annan låneaktör finns det mycket pengar att spara.

– Stanna inte kvar hos din gamla bank för att på nåder få lite lägre bolåneränta, säger Bostadsrätternas Kenny Fredman.

Höjda räntor och växande räntenetto. Skillnaden mellan bankernas in- och utlåningsräntor har i höst lett till vinstfester i bankpalatsen. Samtidigt känner många bolånekunder en allt hårdare ekonomisk press.

– Inte minst nu när räntenivåerna är högre, och dessutom stigande, är det viktigt att vara aktiv och själv ta initiativ, säger Eva Lindström, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.

Hur då?
– Börja med att undersöka vad ”din” bank har för genomsnittsränta, men även vad andra banker och institut erbjuder för ränta på bostadslån motsvarande dina egna, säger Eva Lindström.

– Betalar du en högre ränta? Fråga banken varför och vad du kan göra för att sänka den. Det går ofta att förhandla om villkoren. Ju mer påläst du är, desto större förhandlingsmöjligheter har du.

– En halv procent lägre ränta kan innebära ganska mycket pengar. Det är dessutom ofta ganska lätt att flytta lån från en bank till en annan.

Många så kallade nischbanker erbjuder redan från start en ränta som är lägre – dessutom färdigförhandlad – än storbankernas genomsnittsräntor.

– Tyvärr är vi i Sverige inte speciellt benägna att byta bank. I stället stannar vi ofta hos den som vi har en relation till sedan många år tillbaka, vilket inte minst storbankerna utnyttjar, säger Bostadsrätternas samhällspolitiske chef Kenny Fredman.

Om du vill kan du, efter byte av långivare, dessutom behålla lönekontot i din gamla bank. Rörlig ränta – egentligen tremånaders – har över tid varit ett billigare alternativ än lån med längre bindningstid.

– Vad som är bäst att göra just nu är det egentligen ingen som vet. Svaret varierar dessutom beroende på vilken ekonomisk situation man är i. Den som är väldigt känslig för ränteförändringar bör kanske binda hela eller delar av lånet, men då inte på mer än ett år, säger boendeekonom Claudia Wörmann.

– Det är också viktigt att ta hänsyn till behovet av flexibilitet, till exempel om du är på väg att sälja din bostad eller byta bank, säger hon.

Tänk på!

  • Se till att få eventuella räntelöften skriftligt och bindande.
  • Begär tydligt besked av banken om det är fråga om ränterabatt eller faktisk räntesats.

4. Att amortera eller inte

Amortering leder på sikt till sänkta boendekostnader.

– Men det är också viktigt att ha en ekonomisk buffert som gör att du klarar oförutsedda utgifter, säger boendeekonom Claudia Wörmann.

Enligt det statliga regelverket måste den som har lån på mer än halva bostadens värde amortera.

– Amortering är ingen kostnad, utan ett sparande. Men ett låst sådant, vilket du bör tänka på och ta hänsyn till i samband med amortering, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.

– De flesta av oss behöver ha en ekonomisk buffert. Hur stor varierar beroende på familjeförhållande, hur vi bor och liknande. Den som bor i en bostadsrätt behöver i allmänhet en större buffert än den som bor i en hyresrätt och den som bor i en villa en större buffert än den som bor i en bostadsrätt, säger hon.

Även åldern har betydelse. Inte minst kan det därför vara en bra idé för den som närmar sig pensionsåldern att se över förhållandet mellan traditionellt sparande och amortering. Trots god ekonomi är det inte ovanligt att den som har fyllt 60 har svårt att få nya bostadslån.

– Många äldre har sitt kapital bundet i sin bostad. För att komma åt det kan det krävas dramatiska förändringar, till exempel en flytt. Å andra sidan leder låg belåning ofta till låga boendekostnader vilket gör att man kanske kan bo kvar även när inkomsterna minskar, säger Claudia Wörmann.

– Jag tycker att det är klokt att i god tid innan pensionen fundera igenom hur livet ska vara när du inte arbetar längre. Utgå samtidigt inte från att pensionärer aldrig kan få bostadslån och på den vägen frigöra en del kapital ur sitt boende. Pensioner är mycket säkra inkomster, säger hon.

En del människor har ambitionen att vara helt skuldfria när de är i slutet på sin bostadskarriär för att så småningom kunna efterlämna en värdefull – och obelånad – bostad åt barn, allmänna arvsfonden eller någon annan att ärva.

– Var och en gör som den vill. Men jag tycker att det är klokt att åtminstone fundera över alternativet att amortera lite mindre och därmed ha råd att senare i livet sätta guldkant på vardagen, säger Bostadsrätternas Kenny Fredman.

Statliga amorteringsregler

  • Om skulden uppgår till 70–85 procent av bostadens värde måste du varje år amortera 2 procent av skulden.
  • Om skulden uppgår till 50–70 procent av bostadens värde måste du årligen amortera 1 procent av skulden.
  • Lånar du mer än 4,5 gånger din årsinkomst behöver du amortera ytterligare 1 procent.

Av: Mikael Bergling

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela 2024 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet