När medlemmarna behöver skjuta till pengar

Just nu får vi många frågor i vår rådgivning om hur en förening kan höja sina insatser, det vill säga att medlemmarna går in med kapitaltillskott. Det kan handla om att få ner föreningens räntekostnader, men också om att slippa ta upp mer lån inför en större renovering i föreningen.

En hög belåningsgrad i föreningen innebär ofta höga räntekostnader – åtminstone när räntorna skjuter i höjden. Då kan det bli aktuellt att låta medlemmarna ta över en del av föreningens lån. Eftersom lånen blir personliga får medlemmarna skattereduktion, normalt 30 procent på räntekostnaderna, samtidigt som föreningen kan sänka samtliga medlemmars
månadsavgifter.

Detsamma gäller om föreningen behöver göra en större åtgärd på fastigheten som kräver att föreningen tar upp nya lån. I stället för att föreningen lånar mer pengar kan då medlemmarna skjuta till det kapital som behövs. Därför kan en insatshöjning vara positiv för både förening och medlemmar.

Hur beslutar föreningen om en insatshöjning?

Bostadsrättslagen reglerar hur en insatshöjning ska gå till. Det är medlemmarna som på en föreningsstämma beslutar om ifall en insatshöjning ska ske. Beslutet måste godkännas antingen av alla bostadsrättshavare eller minst två tredjedelar av de röstande och dessutom godkännas av hyresnämnden. Bostadsrättsföreningars beslut om höjning av insatserna på grund av skattemässiga eller ekonomiska skäl accepteras ofta i hyresnämnden.

Vad händer sedan?

När föreningen slutligen fått beslutet godkänt behöver alla medlemmar betala insatshöjningen. Då det handlar om att fördela föreningens lån görs detta i praktiken i ett nära samarbete med banken. Insatshöjningen fördelas mellan lägenheterna utifrån storleken på varje lägenhets insats.

Viktigt med bra information

Bostadsrättsföreningar som planerar att göra en insatshöjning bör ha en tidsplan som ger medlemmarna möjlighet att vänja sig vid tanken eftersom den enskilde medlemmen tvingas ta på sig större skulder med en högre personlig risk. Detta ställer krav på föreningen att på ett pedagogiskt sätt förklara vad det innebär för medlemmarnas boendekostnader. Ett gott råd är att föreningen ger medlemmarna möjlighet till individuella samtal eller möten i mindre grupper.

Om inte alla kan betala

Om det är någon eller några medlemmar som inte får lån till sin insatshöjning kan föreningen ofta lösa detta genom att dessa medlemmar tillsvidare blir skyldiga insatshöjningen till föreningen, men den ränta som medlemmen betalar till föreningen är då inte avdragsgill.

För och emot insatshöjning

På plussidan:

  • Genom att låta medlemmarna ta över en del av föreningens lån ser föreningens balansräkning bättre ut, vilket gör föreningen och därmed bostadsrätterna mer attraktiva.
  • Insatshöjningen innebär att månadsavgiften sänks, vilket oftast höjer värdet på bostadsrätten vid en försäljning.
  • En förening med låga lån är ekonomiskt starkare och kan skötas på ett bättre sätt än en förening där alla resurser går åt till att betala räntor.

På minussidan:

  • Att genomföra en insatshöjning kräver mycket arbete från styrelsens sida.
  • Risken finns att det skapas konflikter inom föreningen om många medlemmar är tveksamma eller negativa. Detta måste vägas mot de ekonomiska fördelar som kan uppnås.

Tänk på att

  • En insatshöjning får störst effekt i en förening med stora lån och höga månadsavgifter. Men oftast gynnas de flesta föreningar av en höjd insats.
  • Om insatshöjningen innebär annat än ett procentuellt påslag gäller andra regler. Rådgör då med vår styrelserådgivning.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet året ut (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet