Oavsett om bostadsrättsföreningen förfogar över en gård med vidsträckta ytor eller en trång innergård i storstaden bör utomhusmiljön vara funktionell, lättskött, trivsam och trygg. En välskött gård blir inte bara ett extra rum för de boende, den ökar också lägenheternas värde.

Vid utformningen av utemiljön är det viktigt att fundera över vilka funktioner gården har. Det ska finnas plats för återvinning, cyklar och förvaring av gemensamma utemöbler och redskap. Vidare ska det finnas utrymme för social samvaro, men också för lugn och ro. Samtidigt ska gården vara lättskött och kännas trygg alla tider på dygnet året runt.

– Önskemålen bland de boende kan gå isär och alla kan inte få sina idéer förverkligade. Mitt tips är att sätta samman en trädgårdsgrupp som är representativ för de boende. Gruppen samlar in önskemålen och prioriterar sedan så att resultatet blir så bra som möjligt, säger Jeanette Skålander, trädgårdsarkitekt med 15 års erfarenhet av att utforma gårdar och utemiljöer.

David Sjöqvist, styrelserådgivare på Bostadsrätterna, håller med om att det är bra med en trädgårdsgrupp som svarar för skötseln av utemiljön ifall engagemanget finns.

– Det är prisvärt och kan bidra till gemenskapen mellan grannarna. Problemet är att förhållandena ändras över tid. Eldsjälar kanske flyttar och andra får mer ont om tid. Köpta tjänster minskar risken för konflikter, säger han.

Till skillnad från hyresfastigheter kan de boende i en bostadsrättsförening själva välja vilken nivå de vill ha när det gäller gårdens utformning – och ofta läggs ribban lite högre.

Medlemmarna bör dock vara medvetna om att en avancerad utemiljö kräver både tid och pengar.

– En förening kan komma långt med bara gräsmattor, utegrupper och några snygga häckar, säger David Sjöqvist.

Han påminner också om att utemiljön bör anpassas så att det är enkelt att röja snö. Om känsliga växter placeras nära vägar och gångar riskerar de att knäckas av plogvallarna. Det kan därför vara klokt att samma företag sköter både trädgårdsskötseln och snöröjningen.

– En annan viktig aspekt är hur pass attraktiv utemiljön är för skadedjur som råttor. Finns det råttor i området bör man undvika täta buskage och trädäck där de kan ta skydd, säger David Sjöqvist.

Om det ska ske en större förändring är det bra att ta in professionell hjälp.

När det gäller trivseln är det bra att om möjligt skapa mindre ”rum” i gårdsrummet så att det finns något för alla. Även om det inte bor barnfamiljer i fastigheten i dag, kanske några flyttar in om ett par år. Barn, vuxna och äldre – alla ska kunna trivas på gården.

– Föreningen kan placera en kafémöbel i skuggan under ett träd för dem som vill ha lugn och ro. I en annan del kan det finnas en flexibel hårdyta där man kan duka långbord vid gårdsfester och där barnen kan cykla på sina trehjulingar. I ytterligare en annan del kan det finnas en sandlåda, säger Jeanette Skålander.

På senare år har det blivit trendigt med odlingar på gårdarna och enligt Jeanette Skålander verkar det som att trenden står sig.

– Odling är både nyttigt och ökar trivseln. Det räcker med enkla pallkragar – helst upphöjda så att alla kan komma intill – som de boende kan abonnera på. Om några pallkragar inte nyttjas under en period kan föreningen låta så blommor eller sätta perenner där. Skötseln av pallkrageodlingarna blir för många ett sätt att umgås med grannarna, säger hon.

Vid valet av växter till de gemensamma rabatterna gäller det att välja sådana som är lättskötta, som är trevliga att titta på under hela säsongen och som passar växtzonen. Det bästa är att hålla sig till trygga, robusta växter som inte blir för stora, som inte har taggar och som inte har giftiga bär. Få sorter, men flera växter av samma sort, skapar lättskötta rabatter. Jeanette Skålander nämner som exempel funkia, daggkåpa, nävor och alunrot – växter som samtliga är tacksamma att odla och som har ett vackert bladverk som fyller upp rabatten.

Trygghetsaspekten är viktig vid utformningen av utemiljön. Nya gårdar är i allmänhet planerade med belysning från början, medan äldre gårdar ofta har få lampor och många mörka hörn.

– Det ska finnas god belysning hela vägen från porten till exempelvis cykelförrådet eller återvinningsboden. Dessutom ska det finnas sensorer så att belysningen tänds inne i boden när dörren öppnas. Låga stolparmaturer kan lysa upp gångar och buskage, men se upp så att inte belysningen riktas in i lägenheter och bländar, säger Jeanette Skålander.

I städerna är det vanligt att det finns lokaler, exempelvis garage, under gårdarna. Det medför självklart begränsningar.

– Gårdsbjälklagen klarar inte vilka belastningar som helst och man ska vara medveten om att träd kan bli väldigt tunga. Det går ofta att ha planteringsytor, men det är klokt att tala med en konstruktör som kan beräkna hur mycket bjälklagen tål, säger David Sjöqvist.

I vilket läge bör man då ta hjälp utifrån för att skapa en optimal utemiljö?

– Om de boendes önskemål är väldigt spretiga eller om det ska ske en större förändring är det bra att ta professionell hjälp. En trädgårdsarkitekt kan se på gården med fräscha ögon, har koll på olika regelverk vad gäller exempelvis lekredskap och vattenytor, kan hjälpa till med prioriteringsordningen, göra en tidsplan och – inte minst – göra en kostnadsberäkning, säger Jeanette Skålander.

Läs också om hur Brf Dirigenten i Uppsala gjorde för att skapa en utemiljö för olika aktiviteter.

Och vad bör man egentligen tänka på när man planerar en förändring av uteplats eller gård?