Delat ägande – ska det accepteras?

Med tuffa bolånekrav blir det allt vanligare att föräldrar köper en bostadsrätt tillsammans med sina barn. I slutändan är det upp till varje förening att besluta om delat ägande, men många väljer att se positivt på samägande mellan barn och föräldrar.

Krav på höga kontantinsatser vid köp av bostad tillsammans med amorteringskrav och begränsningar i belåningsgrad gör att många föräldrar vill hjälpa sina barn vid flytt hemifrån. En del belånar sina egna bostäder eller går i borgen för ett bolån för sitt barn. Ett annat sätt är att köpa en bostad tillsammans med sin telning. ”Accepterar bostadsrättsföreningen delat ägande?” är då frågan som styrelsen får från mäklaren eller köparen.

Styrelserådgivningen på Bostadsrätterna får i sin tur frågan från föreningens styrelse ”Ska vi, och kan vi, acceptera delat ägande i föreningen?” Ja, hur ska föreningen ställa sig till detta när det innebär att en eller två av köparna som står i överlåtelseavtalet inte kommer att bosätta sig i föreningen? Många föreningar har trots allt ett bosättningskrav i sina stadgar.

Bostadsrättsföreningen kan enligt lag säga nej till delat ägande, dock inte mellan makar, registrerade partner eller sambor. Och det är ju uppenbart att föräldern inte ska flytta dit, men skäl talar för att föreningen bör överväga att godkänna medlemskapet. Ett delat ägande i det här läget är positivt, med ganska få negativa konsekvenser för föreningen.

Vid ett samägande står ofta föräldrarna för 80–90 procent och barnet för resten. Fördelningen av ägandet bestämmer parterna om själva och har ingen betydelse för föreningen. Medlemskapet är så att säga odelbart och alla som står på överlåtelsehandlingen är fullvärdiga medlemmar. De har samma rättigheter och skyldigheter enligt lag och stadgar, vilket betyder att de är solidariskt ansvariga för att till exempel månadsavgifterna betalas. Men normalt har delägarna tillsammans bara en röst på stämman.

Alternativet i den här situationen är att föräldrarna ensamma köper lägenheten och sedan ansöker om att få hyra ut den i andra hand till sitt barn, ett skäl som bör godtas. Då kommer föreningen kanske varje år att få ansökan om andrahandsuthyrning på sitt bord och troligen ett sämre engagemang från den unga boende i föreningen.

En liten nackdel med ett delat ägande ur föreningens perspektiv kan vara att varje delägare, om de begär det, har rätt att få kallelser till stämmorna sig tillsända med post, men om möjligheten att skicka kallelsen via e-post skrivits in i stadgarna gör det även den omständigheten enklare.

Relaterade ämnen

  • Delat ägande av bostadsrätt

    Numera är det vanligt att föräldrar hjälper sina barn med kontantinsats och banklån. Detta förutsätter oftast ett delat ägande av bostadsrätten, vilket numera accepteras av många bostadsrättsföreningar.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela år 2023 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet