Under 1990-talet upplevde Sverige sin största bankkris i modern tid. I spåren av den kom många bostadsrättsföreningar på obestånd och vår egen ”föreningsdoktor” fick rycka ut och hjälpa medlemmarna. Över 600 bostadsrättsföreningar gick ändå i konkurs.

Del 8: Det åttonde decenniet – 1990-talet

Decenniet inleddes med ett bostadsbyggande om 60 000 nya bostäder, men tvärstannade åren därefter och sjönk till rekordlåga 11 000 i slutet av årtiondet. Under denna period slog konjunkturpendeln mellan ytterligheter.

Förändrade spelregler

Sverige fick åren 1991–1994 uppleva sin största bankkris någonsin. Några kommersiella fastighetsbolag ställde in betalningarna och drog med sig både banker och fastighetsmarknaden i fallet. I september 1992 noterades en marginalränta på 500 procent och Sverige fick överge den fasta växelkursen. Främst berördes kommersiella fastigheter som förlorade två tredjedelar av sina värden. Bostadsrätter och villor tappade cirka tjugo procent i värde, men marknaden repade sig snart.

År 1991 kom en proposition om bostadsfinansiering. De tidigare räntesubventionerna skulle avskaffas och ersättas med räntelån. Byggsektorn som tidigare haft en lägre momssats, skulle nu dessutom beläggas med full moms. Bostadsrätterna, då SBC, varnade regeringen för följderna av förslagen.

Krisande bostadsrättsföreningar

Under slutet av förra årtiondet och början av 1990-talet hade många bostadsrättsföreningar byggts med extremt låga egna insatser; nästan allt hade finansierats med lån. Detta ledde till att många bostadsrättsföreningar kom på obestånd när fastighetskrisen slog till. Vi försökte så långt det gick att hjälpa medlemmar som drabbats genom Bostadsrätternas egen ”föreningsdoktor”. Totalt gick dock över 600 bostadsrättsföreningar i konkurs under denna period.

Vår bostadsproduktion inom SBC Bo fortsatte dock enligt plan och 1992/1993 var organisationen en av landets största byggherrar med 483 nyligen färdigställda lägenheter och ytterligare 892 under produktion.

Fastighetsskatten i fokus

Den tidigare trenden vände under slutet av 1990-talet: i stället för att vara den stora mottagaren av statsunderstöd minskade dessa och bostadssektorn blev i stället en statsfinansiell kassako. De sammanlagda räntebidragen på cirka trettio miljarder växlades till en skattebelastning på samma summa för ägda småhus och bostadsrätter.

Vreden växte hos bostadsrättshavare och villaägare och i april 1997 samlades människor till den största boendedemonstrationen Sverige hade sett. Hela 15 000 deltagare tågade till Mynttorget i Stockholm för att överlämna 30 000 namnunderskrifter till bostadsminister Jörgen Andersson.

Vår verksamhet växte, främst inom ekonomisk förvaltning. Organisationens egna kapital hade ökat från 5 miljoner kronor i decenniets början till drygt 60 miljoner i slutet. År 1999 hade vi 122 anställda och det året ersattes vd Mirja Kvaavik Bartley av Ulrika Francke.

Källa: SBC 70 år, tidigare årsredovisningar