1980-tal, högkonjunktur och ett välmående Sverige. För vår del präglades decenniet av expansion, både vad gäller antalet medlemsföreningar, breddad service och ett än mer målinriktat bostadspolitiskt arbete

Del 7: Det sjunde decenniet – 1980-talet

Årtiondet 1980-talet kallas i folkmun ofta för ”det glada 80-talet” och syftar på den högkonjunktur som rådde i mitten av decenniet. Sverige mådde oförskämt bra och det mesta andades optimism. Heminredningen inspirerades av de amerikanska tv-såporna med svulstiga skinnsoffor, pastellfärgade volanggardiner och glasbord. Persondatorerna tog plats i hemmen och de första mobiltelefonerna kom. De fick smeknamnen ”yuppienallar” när de så småningom gick att bära med sig.

Utveckling och ny vd

Byggandet gick på sparlåga trots att efterfrågan på bostadsrätter i storstäderna bara ökade. Priserna på bostadsmarknaden skenade och orsakade ”klippekonomi” när fastighetsägare bildade bostadsrättsföreningar och gjorde stora och snabba vinster.

Bostadsrätterna, som då hette SBC, fick en ny vd, Mirja Kvaavik Bartley, och den första juristen Göran Olsson, sedermera vår vd i elva år, anställdes. Vår inriktning mot en aktiv intresseorganisation förstärktes ytterligare då vi 1982 tog över Bostadsföreningars Centralorganisation, BR. Därmed tog vi steget fullt ut och blev en riksorganisation. Servicen till medlemmarna och utbildningsverksamheten utökades.

Framgång i rätten

I mitten av 1980-talet drevs en rättsprocess som gällde Stockholms stads VA-avgifter. Med Bostadsrättsföreningen Trumslagaren som pilotfall hävdade vi att de avgifter som togs ut var alltför höga. Stockholms stad stämdes inför Statens VA-nämnd. År 1988 avgjorde Högsta domstolen slutligen till vår fördel: avgifterna hade varit för höga och abonnenterna skulle få pengar tillbaka – cirka en miljard kronor bara i Stockholm. Bostadsrätterna, då SBC, drev sedan liknande ärenden runt om i landet.

Protester mot hembud och priskontroll

I syfte att motverka spekulation ville Riksbyggen i samband med en byggnation på Värmdö 1981 att stadgarna skulle innehålla en skrivning om att nya medlemmar och överlåtelser skulle godkännas av kommunen. Vi protesterade mot den priskontroll och hembudsskyldighet som den så kallade Värmdömodellen innebar. Justitiekanslern höll med, men debatten blossade upp igen några år senare i 1983 års bostadsrättskommitté. Först 1985 satte bostadsminister Hans Gustafsson ner foten och sa nej till hembud och priskontroll.

Motstånd mot flyttskatten

Reavinstskatten seglade upp som en av våra viktigaste profilfrågor under 1980-talet. Vi var i princip ensamma om att vilja ta bort den helt och vi döpte den till flyttskatt eftersom den, än i dag, slår hårt mot de människor som flyttar och gör bostads- och arbetsmarknaden orörlig.

I början av 1980-talet bidrog vi också till att lagstiftningen ändrades så att det blev lättare att ombilda till bostadsrätt och ombildningarna tog fart.

Byggverksamheten såldes

Renodlingen av verksamheten som intresseorganisation ledde också till att vi 1984 sålde vår bygg- och underhållsverksamheten till JM Byggnads- och Fastighets AB. År 1987 startade vi vårt bosparande och tre år senare fanns det drygt 20 000 bosparare i kön och 2 000 lägenheter var under planering eller produktion.

Källa: SBC 70 år, tidigare årsredovisningar