Gemensam el kräver noggrann planering

Bostadsrättsföreningar vill ibland slå ihop medlemmarnas enskilda elabonnemang till ett gemensamt för hela föreningen, det som ibland kallas gemensamhetsel. Detta för att spara pengar åt medlemmarna. Men det kräver rätt förutsättningar i föreningen och en noggrann planering.

Tanken är god: genom att gå ihop flera sparar man in på medlemmarnas fasta avgifter och föreningen betalar endast en eller ett fåtal. Därtill blir bostadsrättsföreningen en större kund hos elnäts- och elhandelsbolag och förväntas kunna förhandla till sig bättre priser. För den enskilde medlemmen blir det förstås också bekvämare att betala för elnät, elhandel och månadsavgift på samma avi till föreningen. För föreningar med solceller kan ett gemensamt elabonnemang även innebära att el från solcellerna kan användas i medlemmarnas lägenheter.

Det låter ju bra och enkelt, men vad innebär det egentligen för föreningen? Och hur bör styrelsen tänka och förbereda för en sådan övergång? Som så ofta annars beror mycket på hur föreningen ser ut: är det en stor förening med många lägenheter eller en liten med få? Har föreningen flera huskroppar? Sitter mätarna inne i lägenheterna eller i ett utrymme som föreningen förfogar över? Och hur ställer sig elnäts- och elhandelsbolaget till detta?

Om ni i styrelsen kommer fram till att det är en god idé att slå ihop abonnemangen i er förening ska förslaget läggas fram som en proposition på en föreningsstämma. Enkel majoritet för förslaget räcker för att det ska gå igenom. Därefter följer en tid av mycket planering och information ut till medlemmarna.

David Sjöqvist, Bostadsrätternas styrelserådgivare i tekniska frågor, har erfarenhet av en övergång från individuella elabonnemang till ett gemensamt i en större förening med höghus. Något han framhåller att föreningen bör räkna med, är att föreningens befintliga abonnemang inte har tillräcklig kapacitet utan behöver ”säkras upp”, det vill säga öka den kapaciteten.

– Det innebär förstås också en ökad avgift liksom att föreningen troligen behöver bygga om sin elcentral, menar han.

David Sjöqvist intygar att projektet kräver en mycket noggrann planering.

– Praktiskt innebär ändringen att alla individuella elmätare monteras ner och ersätts med nya undermätare som ger föreningen möjlighet att läsa av elförbrukningen för lägenheterna. Samtidigt kopplas elledningarna om så att alla lägenheter ansluts till föreningens abonnemang, förklarar David Sjöqvist.

Under arbetet kan det bli fråga om kortare men även längre strömavbrott.

– I den förening som jag har erfarenhet ifrån fick vi bryta strömmen i flera timmar. Det innebar att varken hissarna, portlåsen eller belysningen i garagen och de fönsterlösa trapphusen fungerade under tiden, berättar han vidare.

Hur det hela skulle gå till i David Sjöqvists förening kommunicerades ut till medlemmarna i flera steg i förväg.

– Någon i styrelsen hade också jour så att medlemmar som var oroliga inför det här hade någonstans att vända sig. Information är viktigt om man ska göra en sådan här sak, poängterar David Sjöqvist.

En fråga är också hur föreningen efter installationen har tänkt sig att avläsa förbrukningen och debitera medlemmen. Här finns enligt David Sjöqvist flera vägar att gå.

– Antingen kan föreningen, med hjälp av de undermätare som installerats, debitera efter faktisk förbrukning direkt, eller så kan styrelsen besluta att debitera med schablonbelopp utifrån exempelvis lägenhetsstorlek, och läsa av förbrukningen förslagsvis en gång om året och i efterhand göra en korrigering av debiteringen.

Länge var det osäkert om föreningar som debiterar medlemmar för faktisk förbrukning också måste vara momsregistrerade och debitera moms. Högsta förvaltningsdomstolen har dock slagit fast att el och vatten som mäts och debiteras separat efter faktisk förbrukning, exempelvis i en bostadsrättsförening, är momspliktiga.

Föreningen måste alltså i det här fallet momsregistrera sig och sedan redovisa och betala in differensen mellan ingående och utgående moms. Det gör att föreningen också kan göra momsavdrag för inköp och installation av anläggningen, det vill säga de delar av anläggningen som används för just individuell mätning och debitering och därmed är skattepliktig.

När det gäller mätningen framhåller David Sjöqvist att föreningen bör överväga att lägga mätning, uppföljning och underlag för debiteringen på ett företag specialiserat på mätinsamlingssystem. Det minskar risken för fel vid avläsningar och beräkningar. Faran är också att mycket tid annars kommer att läggas på samtal från medlemmarna om fel i debitering, felsökning och tvister.

– Det kan vara värt att köpa den tjänsten för de här samtalen vill du gärna slippa. Man ska heller inte underskatta den administrativa börda det innebär för den i styrelsen som ska sköta det här, säger han.

På minussidan finns också aspekten att medlemmen förlorar sin rätt att välja elhandelsleverantör och inte minst rätten till ersättning och skadestånd i samband med elavbrott.

En förutsättning för att föreningen ska kunna debitera medlemmar för el är också att detta är inskrivet i stadgarnas bestämmelse om hur årsavgiften ska beräknas.

Om ni funderar på gemensam el - gör så här:

  • Hör med föreningens elnätsbolag hur de ställer sig till sammanslagning av abonnemang.
  • Kontrollera med de lokala elleverantörerna vad de kräver i form av uppsägningshandlingar.
  • Ta reda på de tekniska förutsättningarna i huset genom att anlita sakkunnig elkonsult.
  • Ta upp frågan på en föreningsstämma.
  • Planera och informera i god tid.
  • Upphandla tjänsten av en elinstallatör.
  • Överväg att anlita en systemleverantör för inhämtning och bearbetning av mätardata.

Tips!

  • Rådgör med Bostadsrätternas styrelserådgivning om möjligheterna för just er förening att gå över till gemensam el innan ni tar frågan vidare.
  • På elnätbolagens webbplatser finns också mer praktisk information om hur föreningen går till väga för att slå ihop abonnemangen.
  • Lyssna gärna med en annan förening som gjort om enskilda abonnemang till gemensamt, men tänk på att förutsättningarna oftast skiljer sig mycket från förening till förening.

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Individuell mätning och debitering - IMD

    Individuell mätning och debitering, IMD, innebär att el, värme, vatten eller gas mäts för varje enskild lägenhet och debiteras separat. Det finns ett krav att installera IMD av värme för flerbostadshus med sämst energiprestanda och IMD av varmvatten när nya flerbostadshus byggs.

  • Solceller

    Att installera solceller blir allt vanligare och det är ett sätt att hålla nere föreningens och medlemmarnas kostnader. Styrelsen bör göra en grundlig undersökning av förutsättningarna innan arbetet startar.

Relaterade kurser

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela år 2023 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet