Ökad rörlighet - till vilket pris?

Illustration: Jens Magnusson
09 feb 2021 | Fastighetsskatt, sänkta ränteavdrag och förändrad vinstskatt. Det är bara några av förslagen i debatten om den framtida bostadsbeskattningen. Men enligt en ny undersökning som Bostadsrätterna låtit göra är tre av fyra bolånetagare emot en återinförd fastighetsskatt.

Under hösten 2020 presenterade Peter Englund, professor emeritus i nationalekonomi vid Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm, en uppmärksammad rapport kring en ny bostadsbeskattning som han har arbetat fram på uppdrag av tankesmedjan SNS.

– De stora bristerna i dagens system är dels att bostadsrätter är lindrigare beskattade än hyresrätter, dels att stora och dyra villor i attraktiva lägen är lindrigare beskattade än mindre och enklare hus i mindre attraktiva lägen. Det påverkarinriktningen på nybyggandet, säger Peter Englund som bland annat föreslår att:

  • Beskattningen av bostadsrättsföreningarna avskaffas. I stället ska de enskilda bostadsrätterna beskattas på samma sätt som småhus.
  • En schablonintäkt från småhus och bostadsrätter beskattas löpande som inkomst av kapital (ungefär som dagens investeringssparkonton, ISK). Intäkten beräknas som en ränta multiplicerad med ett glidande medelvärde av tidigare års taxeringsvärden.
  • Kapitalvinsten vid försäljning beräknas som skillnaden mellan realiserad vinst och antagen normal värdestegring med full avdragsrätt för underskott.
  • Avdragsrätten för ränteutgifter och underskott av kapital behålls.

– Med dagens låga ränta skulle mitt förslag inte leda till en höjning av den genomsnittliga skatten på småhus. För dyrare hus skulle den dock öka. Samma sak gäller även för bostadsrätter. Men samtidigt skulle skatten på kapitalvinster minska kraftigt.

Det skulle för många bli dyrare att bo och billigare att flytta?

– Ja. Mitt förslag innebär ett skifte från skatt vid försäljning till löpande beskattning. Bostadsrättshavare till exempel, betalar i dag lite i fastighetsavgift men mycket i kapitalvinstskatt.

För en bostadsrätt med ett marknadsvärde på 3 miljoner kronor skulle en utspridd reavinst betyda en förändring i skatteutgifterna från dagens 1 429 kronor i fastighetsavgift och år till mellan 13 200 och 39 900 kronor per år. Spannet är beroende av den ekonomiska utvecklingen.

Peter Englund är långt ifrån ensam om att vilja förändra bostadsbeskattningen. Häromåret föreslog till exempel Finanspolitiska rådet att det bör införas en ny fastighetsskatt och att den då även bör omfatta bostadsrätter. Liknande förslag har framförts av många andra.

– Det blir allt svårare att beskatta höginkomsttagare genom arbets- eller kapitalbeskattning. Samtidigt finns det en stark korrelation mellan hur dyrt man bor och hur mycket man tjänar. Vill man att de som har högre inkomster ska betala lite mer i skatt än andra är fastighetsskatten en bra kandidat, säger Åsa Hansson som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Enligt januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ska det genomföras ”en omfattande skattereform” som bland annat ska ”bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt”.

Det mesta talar dock för att en sådan reform dröjer. Visserligen förklarade finansminister Magdalena Andersson (S) i september i riksdagen att den nuvarande fastighetsavgiften innebär ”en särskild rabatt” för rika, men betonade samtidigt att förändringar av skatter måste hanteras varsamt.

– Många partier upplever det som mer eller mindre politiskt självmord att införa reformer som en betydande del av väljarkåren skulle ogilla, som till exempel fastighetsskatt, säger Jenny Madestam som är docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist är mycket kritisk till förslagen om att öka beskattningen av bostadsrätter.

– De som bor i bostadsrätter har anpassat sig och sin ekonomi efter de regler som gäller i dag. Att höja skatten skulle göra det dyrare att bo, vilket skulle kunna leda till att några inte kan bo kvar. En ökad rörlighet på bostadsmarknaden är visserligen bra, men rörlighet ska bygga på frivillighet inte tvång. Det skulle också innebära att ännu fler får det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden vilket inte är vad som behövs.

– Dessutom är det extra problematiskt att ta ut skatt på något som inte ger inkomster. Du kan ju inte sälja av delar av köket för att betala skatten.

Mikael Bergling

 

SVAREN FRÅN UNDERSÖKNINGEN

Fastighetsskatt och reducerat ränteavdrag? Nej tack! När Bostadsrätterna tar svenska bolånetagare på pulsen är svaret tydligt:

  • 73 % av svenska bolånetagare är negativt inställda till en återinförd fastighetsskatt.
  • 21 % är positivt inställda till en återinförd fastighetsskatt.
  • 6 % har ingen uppfattning.
  • 62 % av svenska bolånetagare är negativt inställda till ett minskat eller borttaget ränteavdrag.
  • 26 % är positivt inställda till ett minskat eller borttaget ränteavdrag.
  • 12 % har ingen uppfattning.
Källa: 1037 bolånetagare har svarat på frågor om bostadspolitik och boendekostnader. Enkäten är utförd av Demoskop på uppdrag av Bostadsrätterna.

FASTIGHETSSKATTEN

2007 beslutade Alliansregeringen att avskaffa fastighetsskatten. Den ersattes med en kommunal fastighetsavgift med ett tak på cirka 8 300 kronor per år för villor och 1 400 kronor per år för en bostadsrätt.

Läs vad SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger om förslagen till återinförd fastighetsskatt och minskade ränteavdrag. Och även kommentar från Bostadsrätternas samhällspolitiske chef Kenny Fredman.

 

Skriv en kommentar

Mer som detta