Regeringen föreslår att insamlingen av förpackningar hädanefter ska ske hushållsnära och att kommunerna ansvarar för hämtningen. Allt på producenternas bekostnad. Men Bostadsrätterna befarar att det ändå innebär ökad kostnad för konsumenter och bostadsrättsföreningar.

Turerna kring producentansvar för tidningspapper och förpackningar har under senare år varit en följetong. Regeringen beslutade år 2018 om en skärpning av det producentansvar som gällt sedan tidigare. Returpapper och förpackningar skulle börja samlas in vid bostäderna utan kostnad för de boende redan år 2021. Så blev det inte.

Utbyggnaden var tänkt att ske stegvis så att 60 procent av hushållens förpackningsavfall från år 2021 skulle transporteras bort från bostadsfastigheter och till 100 procent från år 2025, men som Bostadsrätterna Direkt tidigare rapporterat om, sköt regeringen fram starten och tillsatte samtidigt en utredning för hur producentansvaret skulle utformas. Regeringen har dessutom beslutat att avskaffa producentansvaret för returpapper och lägger nu i stället ansvaret på kommunerna. Kostnaderna för returpappershämtningen kommer i stället att tas ut via avfallstaxan som alla fastighetsägare, däribland bostadsrättsföreningar, betalar.

I slutet av förra året kom så regeringens nya förslag om producentansvar för förpackningar, promemorian En förbättrad förpackningsinsamling – nya roller för kommuner och producenter. I den föreslås bland annat att kommunerna ska ta över ansvaret för insamling av hushållens förpackningar, och kostnaden för detta ska betalas av producenterna. Hushållen i Sverige är skyldiga att sortera sitt avfall och för att öka insamlingsgraden är tanken att insamlingssystemen ska byggas ut och finnas vid alla fastigheter, så kallad fastighetsnära insamling.

Kärlen för och hämtningen av förpackningar såsom plast, metall, kartonger (utom skrymmande kartonger) och glas föreslås bli gratis för föreningarna. Att ställa i ordning utrymme i föreningens fastighet för ändamålet, med eventuella ombyggnationer, kommer dock att hamna på föreningens nota, liksom rengöring av kärlen.

I sitt remissvar har Bostadsrätterna riktat kritik mot de extra kostnader som systemet innebär. I grund och botten är det positivt med fastighetsnära insamling, men det blir i slutändan konsumenterna som får betala i form av högre förpackningsavgift, ombyggnationer i fastigheterna och rengöring av kärlen. Bostadsrätterna menar också att det kan finnas hinder i detaljplaner som omöjliggör ombyggnationer för insamlingen.

I tidigare beslutade förordningar fanns inget krav på att en fastighetsägare eller bostadsrättsförening skulle ställa i ordning utrymme för källsortering, men man behövde då presentera goda skäl för att inte göra det. Giltiga skäl var om det var olämpligt på grund av platsbrist och svårigheter att hämta avfallet, bland annat trafiksäkerhetsskäl. Det här undantaget finns inte med i den nu föreslagna förordningen, vilket behöver ändras enligt Bostadsrätterna.

Enligt förslaget ska kommuner kunna välja när de vill ta över den fastighetsnära insamlingen, antingen år 2024, 2025 eller 2026.