Nya europeiska riktlinjer om kamerabevakning

15 jun 2020 | I slutet av januari antog den europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, nya riktlinjer för kamerabevakning och ansiktsigenkänning. Utifrån dessa har nu Datainspektionen uppdaterat de nationella riktlinjerna.

Det har gått snart två år sedan den nya lagen om kamerabevakning trädde i kraft. Syftet med lagen är att se till så att kamerabevakning bara används när intresset att bevaka väger tyngre än den enskildes integritet.

I och med den nya lagen behöver färre söka tillstånd men de som vill kamerabevaka måste se till att följa reglerna i dataskyddsförordningen. Alltså behöver bostadsrättsföreningar, i de allra flesta fall, inget tillstånd men måste innan kamerabevakningen startar göra en grundlig bedömning – en så kallad intresseavvägning. Det betyder att styrelsen ska väga föreningens behov och intresse av att kamerabevaka mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Föreningen måste också ha ett så kallat berättigat intresse för att få kamerabevaka. Det kan till exempel vara att förebygga och utreda brott.

Den 29 januari i år antog den Europeiska Dataskyddsstyrelsen nya riktlinjer för kamerabevakning och GDPR. Riktlinjerna finns på originalspråket engelska på Datainspektionens webbplats. Uppdateringen innebär att Datainspektionens rekommendation om information vid kamerabevakning liksom lagringstider har ändrats. Så besök datainspektionens webbplats. Där finns mer information och också en bedömningsmall att använda.

Datainspektionen har alldeles nyligen granskat hur en bostadsrättsförening använder kamerabevakning i sin fastighet och konstaterat att föreningen har gått för långt genom att spela in ljud och kamerabevaka både entré och trapphus. Det har resulterat i att föreningen måste ändra sin kamerabevakning i flera delar samt får betala en sanktionsavgift på 20 000 kronor. Läs mer om Datainspektionens beslut och bedömningar.

Kraven på att informera de registrerade är även sedan tidigare omfattande. Den bostadsrättsförening som bevakar med kamera måste sätta upp skyltar eller informera om bevakningen på något annat sätt. Informationen ska innehålla uppgifter om vem som bevakar, alltså bostadsrättsföreningen, och uppgifter om kontaktperson i styrelsen eller någon annan företrädare.

Med de nya riktlinjerna måste föreningen dessutom informera om bland annat lagringstid för inspelat material, syftena med bevakningen och vilka rättigheter den som blir bevakad har redan på informationsskylten.

Ytterligare information bör också finnas, till exempel på en webbsida. Där ska framgå:

  • Ändamålet med bevakningen, alltså varför ni kamerabevakar.
  • Rättslig grund, alltså vad ni stödjer er på för att få kamerabevaka vilket oftast är intresseavvägning.
  • Även en förklaring till vilka intressen ni har tagit hänsyn till och hur ni har resonerat.
  • Hur länge ni kommer att lagra uppgifterna.
  • Vilka rättigheter de registrerade har, exempelvis att begära att ni raderar deras uppgifter, det vill säga de videosekvenser där de finns med.
  • Att de registrerade kan klaga hos Datainspektionen om de tycker att ni bryter mot lagar, regler eller avtal.
  • Vem som är mottagare av uppgifter, till exempel om det är någon annan än ni som ska använda materialet.
  • Om ni kommer att överföra uppgifter till tredje land. Det kan handla om exempelvis var videomaterialet lagras.
  • Och om ni spelar in ljud måste detta anges särskilt.

Informationen bör finnas tillgänglig för alla. Det innebär att det inte räcker med att det ligger på en portal eller webbplats dit endast medlemmar i föreningen har möjlighet att logga in eftersom även utomstående och anhöriga till de boende kan hamna på det inspelade materialet.

Köpare av bostadsrätter i föreningen bör få skriftlig information förutom att fullständig information läggs på föreningens webbplats, om en sådan finns. Skyltningen ska vara tydlig och placerad så att människor kan se den innan de går in i ett bevakat område, det vill säga att det ska finnas en valmöjlighet att inte göra det.

Ett annat viktigt förtydligande i riktlinjerna gäller lagringstiderna för inspelat material. Enligt riktlinjerna måste den som bedriver bevakning kunna motivera lagringstider längre än 72 timmar, vilket skiljer sig väsentligen från de lagringstider som traditionellt accepterats i svensk rätt, 30 enligt äldre lagstiftning. Det är fortfarande tillåtet att lagra inspelat material längre än 72 timmar, men då måste man alltså kunna motivera varför föreningen behöver lagra materialet så pass länge.

TÄNK PÅ DET HÄR OM NI ÖVERVÄGER ATT KAMERABEVAKA:

  • Se till att ha ett berättigat ändamål för att bevaka.
  • Ni behöver ha helt klart för er vilken rättslig grund ni stödjer er på, till exempel intresseavvägning, och självklart ha gjort en sådan.
  • Informera mera – skylta och informera exempelvis på webbplats.
  • Begränsa inspelningsmaterialet i tid och omfattning.
  • Se över säkerheten, till exempel hur material förvaras och vem som har tillgång till det.
  • Tystnadsplikt. Den information som kamerabevakningen ger är belagd med tystnadsplikt.
Rev. 2020-06-16

 

Skriv en kommentar

Mer som detta