”Många skulle kanske inte kunna bo kvar”

En ny fastighetsskatt på bostadsrätter kan leda till ökade boendekostnader med flera tusen kronor i månaden för många bostadsrättshavare. – Jag hoppas att politikerna gör sin hemläxa ordentligt och tar hänsyn till hur olika grupper drabbas innan man genomför några förändringar, säger boendeekonom Claudia Wörmann.

Bild Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB Foto: Linus Sundahl-Djerf
Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB Foto: Linus Sundahl-Djerf

För att minska de samhällsekonomiska riskerna med stigande hushållsskulder har det under de senaste åren införts nya regler, till exempel bolånetak och skärpta amorteringskrav. Det är förändringar som även gjort det svårare för många, inte minst unga, att ta sig in på den ägda boendemarknaden.

– Insiders- och outsidersproblemen på bostadsmarknaden har ökat, säger banken SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann.

Nu diskuteras ytterligare förändringar, bland annat en ny fastighetsskatt och minskade ränteavdrag. I dag är det många äldre som bor kvar i sina villor trots att husen är i största laget och kanske dåligt anpassade till personer som har svårt att röra sig. En del bor kvar för att de trivs, andra för att de anser att det är för jobbigt eller för dyrt att flytta.

Många av dem som säljer kan dock räkna med att göra en betydande vinst om de har bott länge i sin villa.

– Men även om de säljer med vinst kan de behöva ta nya lån för att köpa något som är bättre anpassat efter deras behov i dag, och då omfattas de av amorteringsreglerna. Alla har inte medelinkomst, flertalet kvinnor har mycket låg pension. Är det dessutom så att kvinnan flyttar från huset som änka kan det bli extra svårt att få ihop kalkylen. Även om det finns ett högre värde i huset hon säljer jämfört med kontantinsatsen för en bostadsrätt så kan köpet falla på hennes låga pension, säger Claudia Wörmann.

I allmänhet har förstagångsköparna i hög utsträckning påverkats av både kontantinsats- och amorteringskraven. De behöver i dag ofta hjälp av föräldrar för att kunna finansiera sitt köp.

Vad händer om det införs en fastighetsskatt eller högre fastighetsavgift?

– Det beror på hur hög den blir. Men det kan bli ganska stora förändringar för enskilda hushåll. Om exempelvis Finanspolitiska rådets räkneexempel skulle bli verklighet skulle fastighetsskatten på en villa med ett taxeringsvärde på 5 miljoner kronor bli 48 500 kronor per år, en stor förändring i en familjs privatekonomi. Många skulle kanske inte kunna bo kvar.

Vad händer med familjernas ekonomi om ränteavdragen sänks?

– Det leder till ökade boendekostnader i olika grad beroende på hur stora lån de har. Ett hushåll som har lån på 3 miljoner med en ränta på 1,5 procent betalar i dag 2 900 kronor i ränta per månad. Om ränteavdraget minskas från dagens 30 procent till 20 procent innebär det att hushållets kostnader ökar med drygt 400 kronor per månad. Vid en ränta på 5 procent innebär förändringen ökade kostnader på 1 375 kronor per månad. Skulle avdraget helt slopas ökar boendeutgifterna med 4 125 kronor per månad vid en ränta på 5 procent.

Hur har de senaste årens amorterings- och kontantinsatskrav påverkat hushållens månadsutgifter?

– För en del hushåll har de nya reglerna tveklöst inneburit mycket stora problem, för andra har de bara vispat förbi och saknar betydelse. I allmänhet har förstagångsköparna i hög utsträckning påverkats av både kontantinsats- och amorteringskraven. De behöver i dag ofta hjälp av föräldrar för att kunna finansiera sitt köp.

– Men även för den som säljer en mindre bostadsrätt med viss vinst kan det vara svårt att få ihop till kontantinsatsen till en lite större bostad, till exempel när familjen utökas. Trots värdeökning på den nuvarande bostadsrätten krävs det ofta också ett sparat kapital. Även denna grupp behöver ibland ekonomisk hjälp av föräldrar för att kunna realisera sitt köp.

Claudia Wörmann säger att hon förstår varför exempelvis kontantinsats- och amorteringskraven infördes.

– De kommer att fungera som ett slags krockkudde den dagen priserna går ned. Men regelverken borde vara betydligt mer flexibla och exempelvis ta hänsyn till en förväntad löneutveckling när de handlar om yngre personer.

UPPSKOV

Den som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av vinsten. Vid årsskiftet kommer skatten på räntan, uppskovsräntan att reduceras.

UPPSKOV

Den som säljer en privatbostad med vinst och köper en ny bostad kan under vissa förutsättningar få uppskov med beskattning av vinsten. Vid årsskiftet kommer skatten på räntan, uppskovsräntan att reduceras.

Läs mer: Ökad rörlighet - till vilket pris? och även kommentar från Bostadsrätternas samhällspolitiske chef Kenny Fredman.

Av: Mikael Bergling

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela 2024 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet