Inte fritt fram att kamerabevaka

07 aug 2019 | I augusti 2018 började den nya kamerabevakningslagen att gälla. Den innebär bland annat att det inte behövs tillstånd för att bevaka med kamera i lika stor utsträckning som tidigare. Men det är långt ifrån fritt fram att sätta upp kameror för en bostadsrättsförening. Bostadsrätterna Direkt förklarar vad som gäller.

Den nya kamerabevakningslagen som trädde i kraft den 1 augusti 2018 ersatte då den tidigare kameraövervakningslagen. Mycket av det som gällde förut gäller fortfarande men en hel del är nytt. Myndigheter och företag som utför uppgifter av allmänt intresse, till exempel bedriver kollektivtrafik eller privat hälso- och sjukvård, behöver enligt den nya lagen tillstånd för kamerabevakning. Det gäller om platsen som bevakas är ett ställe där allmänheten vistas och bevakningen sker regelbundet. Tidigare var det Länsstyrelsen som utfärdade tillstånd och var tillsynsmyndighet men i och med den nya lagen är det Integritetsskyddsmyndigheten (som tidigare hette Datainspektionen).

Privatpersoner eller privata verksamheter, bland annat bostadsrättsföreningar, behöver inget tillstånd för att bevaka med kamera. Men det är inte tillåtet att utan vidare sätta upp kameror som bevakar boende och besökare i föreningens hus. Som bostadsrättsförening måste ni nämligen följa alla delar i dataskyddsförordningen.

Vad behöver då föreningen göra?
Innan kameror sätts upp måste föreningen göra en så kallad intresseavvägning. Det betyder att ni ska väga era egna behov och intressen mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Ni behöver också komma fram till om det finns ett så kallat berättigat intresse för bevakningen – eller inte. Med berättigat intresse menas till exempel att bevakningen görs för att förebygga och utreda brott. Behovet ska väga tungt och kamerabevakning ska vara en lösning då inga andra åtgärder hjälpt, till exempel att föreningen sett över låssystem och koder och kanske anlitat vaktbolag som ronderar vissa tider. Dokumentera det ni kommer fram till. Viss vägledning för vilka behov som anses tillräckligt tunga och i vilka situationer bevakningen är berättigad finns i tidigare rättspraxis. Tänk dock på att det troligen var den tidigare lagen som gällde då. Ännu finns inte mycket praxis att luta sig mot sedan den nya lagen börjat gälla.

Om styrelsen i bostadsrättsföreningen kommer fram till att det finns ett berättigat intresse gäller att föreningen måste följa alla de regler som dataskyddsförordningen föreskriver, det vill säga vad gäller information, ändamål, begränsning i omfång, tid och lagring, åtkomst, rensning med mera. En eller högst två personer bör ha tillgång till materialet.

Formellt krävs inget stämmobeslut för att börja kamerabevaka men eftersom det ställs höga krav på informationen är det lämpligt att informera medlemmarna i skrift och även muntligt. Därför är det ändå bra att göra detta i samband med en stämma eller vid ett särskilt informationsmöte.

Var ska bevakningen ske, med hur många kameror och under vilken tid?
Innan bevakning med kameror påbörjas bör ni överväga var i fastigheten det är nödvändigt att sätta upp dem. Tänk på att en kamera som filmar i entré och trapphus anses särskilt integritetskänsligt eftersom de boende blir övervakade när de tar sig till och från sina bostäder. På det här sättet kan deras vanor och bekantskapskrets kartläggas vilket gör att det krävs mycket starka skäl för att bevakning ska vara tillåten.

Fundera också över om det behövs fler än en kamera och om de behöver filma hela tiden. Kanske kan de vara påslagna enbart vid tidpunkter då till exempel brott eller skadegörelse tidigare har skett?

Hur länge får materialet sparas?
Tidigare, med den förra lagen, sas att filmerna fick sparas så länge det var nödvändigt men högst två månader. Med den nya lagen finns ingen sådan tidsgräns utan det är ni som personuppgiftsansvariga som ska göra bedömningen. Dock ska bevakningsmaterialet sparas under så kort tid som möjligt. Det är som utgångspunkt alltid tillåtet att spara bevakningsmaterialet under tre dygn. Om man vill spara materialet längre än så krävs det att man kan motivera varför. 

Anses det mindre känsligt att sätta upp bevakningskamera i tvättstugan, återvinningsrummet eller i källargångarna där lägenhetsförråd finns?
Kamerabevakning som sker i källarutrymmen anses inte lika integritetskänslig men det handlar ändå om en integritetskänslig övervakning nära det egna boendet. Som förening måste ni därför även i dessa fall kunna visa på ett tungt vägande behov av kamerabevakning för att den ska vara tillåten. Det kan exempelvis röra sig om upprepade stölder från förråd eller skadegörelse i tvättstugan, som det inte har gått att komma till rätta med på annat sätt.

När det gäller skadegörelse i tvättstugor får det inte handla om enbart lite stök i tvättstugan, utan det som förekommit ska vara något som är straffbart eller till exempel en säkerhetsrisk för att det ska anses tillräckligt tungt vägande.

Kan samtycke användas som stöd för bevakning?
För en del uppgifter, till exempel e-postadresser, kan styrelsen inhämta samtycke från medlemmarna för att få använda dem. Föreningar kan tänkas vilja göra det även för kamerabevakning. Men det är i praktiken inte möjligt. Om föreningen har en kamera uppsatt exempelvis i entrén kan föreningen inte på förhand veta vilka personer som kommer att passera och därmed fångas på bild. När det gäller all kamerabevakning är det viktigt att tänka på att samtycke är den svagaste rättsliga grunden och alltid kan återkallas. Om en person skulle återkalla sitt samtycke innebär det att föreningen behöver sluta med bevakningen.

Vad innebär upplysningsplikten i samband med bevakningen?
Om föreningen sätter upp kameror ska det vara tydligt skyltat att kamerabevakning sker. På skylten ska det stå vem som ansvarar, alltså bostadsrättsföreningen, och kontaktuppgifter till styrelsen eller den som utsetts att ansvara för bevakningen. Om ljud tas upp i samband med filmningen måste det framgå speciellt. Dessutom måste det finnas en hel del annan information men den kan publiceras exempelvis på en webbsida. Där ska framgå varför ni bevakar och på vilken rättslig grund, till exempel intresseavvägning, och då vilka intressen ni har beaktat och hur ni har resonerat. Därtill hur länge uppgifter lagras och vilka rättigheter den har som blir bevakad, till exempel att begära utdrag och radering. Det ska också informeras att man kan klaga hos Integritetsskyddsmyndigheten.

LÄS MER: På Integritetsskyddsmyndighetens webbplats kan ni läsa mer om kamerabevakning och vad som krävs av er som förening.

Så här behöver ni tänka:

  • Diskutera varför ni vill kamerabevaka: Är skälet tillräckligt tungt vägande?
  • Har ni gjort allt ni kan göra i övrigt för att komma tillrätta med problemet som gör att ni vill kamerabevaka?
  • Väg föreningens behov mot den enskilda boendes integritet och grundläggande fri- och rättigheter, så kallad intresseavvägning. Hur påverkas de som filmas?
  • Se över vad som verkligen behövs: hur många kameror och under vilken tid de behöver filma.  Vad kan göras för att minimera integritetsintrånget?
  • Bestäm vem/vilka i styrelsen som ansvarar, det vill säga vem eller vilka som ska ha åtkomst till materialet och se till att det raderas när det inte längre är nödvändigt att spara.
  • Planera och formulera hur informationen ska utformas på skyltar och i annat material, till exempel på en webbplats.
Rev. 2021-02-03

Skriv en kommentar

Mer som detta