En utredning om startlån för förstagångsköpare av bostad ligger nu på bordet och är något som finns på mångas bostadspolitiska önskelista inför valet i höst. Studenterna Hannes Stenshäll, 19, och Lærke Christensen, 22, har bestämt sig för vad de tycker. – Äntligen kan vi få chansen att komma in på bostadsmarknaden.

Älvsjö i södra Stockholm är sannolikt Sveriges mest bostadsministertäta område. Här bor nuvarande ministern Johan Danielsson (S) sedan fem år och ett par hundra meter bortom ’berget’ bor sedan länge hans företrädare Per Bolund (MP).

En pittoresk villaförort med inslag av lägenheter precis på gränsen mellan city och miljonprogram, ja till och med ett ”utsatt område”. Ett område att drömma om. Ettorna på 30 kvadrat kostar 2,5 miljoner.

Johan Danielsson är registrerad ägare för sitt hus och är därför inte aktuell för lånelättnaden som det föreslagna startlånet innebär. Det är däremot Per som är folkbokförd på adressen, men inte ägare av bostaden.

Johans Danielssons hus har ökat med runt 60 procent i värde sedan han köpte det – och det är väl bara att gratulera – men det är också problemet för Hannes och Lærke. Hur mycket de än snålar och lägger undan gör prisutvecklingen att de hela tiden kommer längre bort från målet: en kontantinsats på 15 procent av bostadens värde.

I början av april presenterades ett utredningsförslag på hur samhället skulle kunna underlätta för Hannes, Lærke och Per Bolund att skaffa en ny bostad:

• Startlånet garanteras av staten och gör det möjligt för bolåneaktörer att ge bolån på upp till 95 procent av bostadens värde till kreditvärdiga förstagångsköpare.

• Den statliga garantin ger ett konsumentskydd som innebär att förstagångsköpare ska kunna låna 10 procentenheter mer än vad bolånetaket medger.

• Startlånet har ett maxbelopp på 250 000 kronor för en enskild köpare eller max 500 000 för två förstagångsköpare som investerar i en bostad tillsammans eller för en ensamstående förälder med vårdnad om barn.

• Bolåneaktörer betalar en avgift för den statliga garantin, som förväntas täcka statens kostnader för garantin.

• Alla personer som inte ägt en bostad i Sverige de senaste 10 åren räknas som förstagångsköpare.

Nu kan ju Per Bolund eventuellt ha ägt någon annan bostad under de senaste tio åren, men skulle han behöva låna 95 procent till en bostad räcker det med att han med handen på hjärtat intygar att han inte haft det eftersom det inte finns något samlat historiskt register för allt bostadsägande.

Gränsdragningsproblem av den typen är en av invändningarna mot förslaget, men för Hannes och Lærke är det av akademisk natur. Deras bostadssituation är akut.

När nuvarande bostadsministern köpte sitt hus i Älvsjö för fem år sedan var Hannes 14 år och Lærke 17. Drömmar fanns men de handlade inte om räntor, lånetak och insatskapital. För Lærkes del handlade det om musikaler, om att sjunga och dansa. Om att uppträda som Molly i musikalen Ghost eller Kala i Tarzan. I höstas flyttade hon från Köpenhamn till ett kollektivboende i Spånga i västra Stockholm för att studera till musikalartist inne i city.

Bostaden hade få likheter med det som annonserats. Standarden var låg, det gnistrade i tvättstugans kontakter och skadedjuren hade namn. Efter nio månader gav hon upp. Två av kompisarna flyttade tillbaka till Danmark. Lærke och hennes rumskompis hade tur och kunde flytta till ett studentboende. Två rum, 50 kvadratmeter för 8 300 kronor i månaden.

– Jag var naiv. Jag ville verkligen tro det bästa om människor men värden … vi kände oss utnyttjade. Värden visste att vi inte hade något val än att bo där. Nu har vi en seriös hyresvärd. Skillnaden är enorm.

Äntligen kan vi få chansen att komma in på bostadsmarknaden.

Hannes har bott i andra hand tillsammans med två andra unga män i en fyrarumslägenhet i Högdalen senaste året. Kul men ansträngande. Det boendet tar slut nu.

– När man väl flyttat hemifrån vill man inte flytta tillbaka, säger han. Jag vet inte alls hur det blir till hösten. Om jag ska bo i en skrubb i Västerhaninge och fortsätta plugga på Stockholms universitet eller flytta utomlands. En skrubb i Berlin eller i Paris känns mer lockande.

Eller i en lägenhet i Älvsjö och bli granne med ministrarna?

– Ha, javisst! Jag älskar södra Stockholm. Gröna linjen. Men jag kan verkligen inte vara kräsen. Älvsjö skulle vara riktigt bra.

Med förslagets utredare Eva Nordströms kalkyl skulle det med startlån ta fem år att spara ihop till insatsen för en normaletta i Älvsjö. Rimligt, anser hon. Rimligt, anser även Hannes.

– Förslaget är riktigt bra. Jag fattar inte varför det inte redan är så. 15 procent i kontantinsats är skamligt. Gentrifieringen har drivit upp priserna och förstört det genuina med områden som Bandhagen och Högdalen. Allt blir likriktat och inordnat. Det borde vara ett krav på blandade boendeformer när man bygger. Bostadsrätter, hyreslägenheter och studentrum i samma hus, säger Hannes.

– Jag vill jättegärna köpa en bostad och att bara behöva betala fem procent i insats skulle verkligen hjälpa. Visst, det är mycket pengar, men man betalar ju till sig själv på sätt och vis, säger Lærke.

Bostadsministern Johan Danielsson har valt att inte svara på frågor om förslaget under remisstiden, men sa så här innan förslaget presenterades:

– Att unga ska kunna flytta hemifrån och ha någonstans att bo är helt centralt för att kunna börja plugga eller ta ett jobb på en annan ort. Men det handlar förstås också om frihet. Unga ska inte behöva bo kvar hemma hos sina föräldrar om de inte vill det.