Forskaren: Bilden av miljonprogrammet håller på att ändras

Erik Stenberg har forskat kring miljonprogrammet sedan början av 2000-talet och hittar ständigt nya infallsvinklar, ofta på tvärs mot den ibland negativa synen på bostäderna. – Miljonprogrammet har oförtjänt dåligt rykte. Samhället har mycket att tacka den epoken och de bostadsområdena för, säger han.

Bild: Selångerhus 4 i Sundsvall består av tre olika hustyper i klassisk miljonprogram-stil.
Selångerhus 4 i Sundsvall består av tre olika hustyper i klassisk miljonprogram-stil.

Erik Stenberg är lektor och forskare vid Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad, en av fem skolor på KTH, Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Miljonprogrammet är hans specialområde.

– Jag trodde att jag skulle vara klar med ämnet för 15 år sedan, men det är ett fascinerande och komplext ämne som fortsätter förfölja mig, säger han.

Erik Stenberg blundar inte för de uppfattningar kring miljonprogrammet som säger att det gav oss enformiga miljöer som i några fall på senare tid blivit utanförskapsområden. Men han menar att det finns mycket mer bakom den ytan.

– Både socialt och byggnadstekniskt finns stora värden med den miljon bostäder som byggdes mellan 1965 och 1974. Trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen, säger Erik Stenberg.

Bostäderna i programmet skiljer sig inte mycket åt utan är byggda med gemensamma normer. De standardiserade mått och prefabricerade betongelement som utgör stommen i de industriellt producerade husen kan flyttas så att ett överskott av trerummare (den vanligaste lägenheten) kan byggas om till exempelvis tvåor och fyror utifrån ändrad efterfrågan.

– Vi är just nu inne i en intressant tid för miljonprogrammet. För 20 år sedan höjdes röster för omfattande rivningar, men nu efter ett halvt sekel ser vi i stället en kraftsamling för att renovera och rusta dem och det är mycket tack vare de värden som finns i områdena och bostäderna, säger Erik Stenberg.

Ett nytt miljonprogram i dag ser han som otänkbart. Det politiska virrvarret är ett hinder, men även nya lagar och regleringar sätter käppar i hjulet.

– Det är också svårare att definiera mottagaren av bostäderna i dag. Miljonprogrammet var kulmen på folkhemsbygget och nödvändigt i urbaniseringsvågen. Det jag möjligen kan se i dag är en sammanhållen satsning på att bygga många bostäder i trä, som en reaktion på klimathotet. Men även där finns många motsatta viljor och hinder, säger Erik Stenberg.

Faktaruta

Läs mer om miljonprogramshusen i Bostadsrättsföreningen Selångerhus 4 i Sundsvall

Av: Anders Lövgren

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela 2024 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet