Flera av riksdagspartiernas förslag inom bostadsområdet kan leda till ökade kostnader för många hushåll, inte minst bostadsrättshavare. – Jag är orolig. Exempelvis en minskning eller ett avskaffande av ränteavdraget kommer att drabba många hårt, säger Bostadsrätternas samhällspolitiske chef Kenny Fredman.

Högre bostadspriser, stigande räntor och bostadsbrist gör att frågor kring bland annat ränteavdragets framtid, bolånetak och amorteringsregler ökar i betydelse.

– Ränteavdraget har länge varit viktigt för många hushåll och blir än viktigare i takt med att räntorna stiger. Det är många som kommer att drabbas om ränteavdraget justeras nedåt eller tas bort helt. En sådan stor förändring kommer inte kunna kompenseras med sänkta skatter på annat, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna.

– Dessutom är det ett synnerligen dåligt val av tidpunkt att vilja sänka ränteavdraget, som en del partier vill göra, samtidigt som räntorna stiger och dessutom väntas fortsätta att göra det framöver. Din Bostadsrätt har via enkäter frågat partiernas företrädare i riksdagens civilutskott – som är det utskott i riksdagen som har hand om bostadsfrågor – om deras åsikt i några av de viktigaste bostadsekonomiska frågorna.

Fyra av partierna – Kristdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna – vill i varierande utsträckning trappa ner på ränteavdraget. Moderaterna vill ta bort det för blancolån.

Socialdemokraternas företrädare säger att partiet inte ha några förslag påförändringar, men påpekar samtidigt att Sverige behöver en skattereform. I en sådan väntas bland annat ränteavdragets framtid ingå.

Det är trist att en del partier svajar i sina svar, i synnerhet när det gäller ränteavdraget.

Behovet av en större skattereform är något som diskuteras inom flera partier och var en del av den så kallade januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna.

– Det är trist att en del partier svajar i sina svar, i synnerhet när det gäller ränteavdraget. Jag hade önskat att de hade sagt att det nu inte är läge att ändra på det och att de heller inte kommer att göra det. Ett sådant löfte borde de kunna ge bostadsrättshavare och andra väljare inför valet i höst, säger Kenny Fredman efter att ha läst igenom partiernas enkätsvar.

Den statliga fastighetsskatten var en stor fråga i valet 2006. Allianspartierna gick segrande till val på att avskaffa den, medan de rödgröna partierna ville ha den kvar. Den 1 januari 2008 ersattes den av en, ofta lägre, kommunal fastighetsavgift.

Sedan dess har framför allt nationalekonomer – från höger till vänster på den politiska skalan – argumenterat för att fastighetsskatten bör återinföras i en eller annan form, något flera av partierna i vår enkät säger nej till.

Socialdemokraterna, kanske med erfarenheterna från valet 2006 i minne, vill inte svara på om partiet vill förändra fastighetsavgiften/skatten utan hänvisar även denna fråga till en framtida skattereform.

Desto tydligare är Vänsterpartiet som vill införa en statlig fastighetsskatt, dock med vissa begränsningsregler.

En majoritet av partierna vill förändra, eller åtminstone se över amorteringskraven. Miljöpartiet tycker att de är bra som de är.

Kenny Fredman säger att för Bostadsrätterna är frågor kring bostadsfinansiering några av valets viktigaste.

– Det vill säga hur människor ska kunna köpa en bostad och ha råd att bo. Höga bostadspriser, krav på en stor kontantinsats och tuffa amorteringskrav gör att det för många blir allt svårare, för att inte säga omöjligt, att köpa en bostad.

– Redan har sjuksköterskor, lärare, poliser, undersköterskor och andra med vanliga inkomster svårt att skaffa en bostad. I synnerhet gäller det om de är yngre och på väg in på bostadsmarknaden eller den som håller på att skilja sig. Många är hänvisade till en dyr andrahandsmarknad. Med högre räntor blir det ännu tuffare.

Vad bör man göra?

– Sänka amorterings- och kontantinsatskraven och behålla ränteavdraget som det är.