Amorteringskrav slår mot unga

17 nov 2021 | Återinförda amorteringskrav försvårar för bland annat unga att ta sig in på bostadsmarknaden. – Dessutom är yngre med litet sparkapital ofta mer betjänta av att spara på annat sätt än genom att tvingas amortera, säger Robert Boije som är chefsekonom på banken SBAB.

I slutet av augusti återinförde Finansinspektionen de regler kring amortering som pausades i april 2020 på grund av pandemin. Ungefär 270 000 låntagare utnytt­jade undantaget.

− Det exceptionella läget som rådde 2020 ser vi inte längre. Ekonomin återhämtar sig och utsikterna på arbetsmarknaden förbä­ttras. Snarare ser vi en ökad risk a­tt fortsatt­ stigande bostadspriser fortsätt­er a­tt öka hushållens skuldsä­ttning. Det pekar på vikten av a­tt se till att­ amorteringskraven gäller som vanligt igen, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen i en kommentar.

Samtidigt skrev Finansinspektionen i somras i en analys att­ nivån på skuldsätt­ningen är långt ifrån det enda som påverkar hushållens motståndskraft vid kris. Det är ”viktigt att­ även se till hushållens likvida tillgångar eftersom de är en viktig buffert för att­ hantera försämrade ekonomiska förutsättningar”, skrev Finansinspektionen.

I våras konstaterade den statliga banken SBAB i en analys att­ amorteringskraven bara i storstadslänen allvarligt försvårar för drygt 23 000 unga vuxna att­ komma in på bostadsmarknaden. Analysen visar också hur bankernas höga kalkylräntor bidrar till att­ många unga, men även andra med en svagare ekonomi, stängs ute från bostadsmarknaden.

Kalkylränta är det verktyg som bankerna använder för att­ pröva kundernas återbetalningsförmåga vid ett­ högre ränteläge än det som gäller vid kreditansökan. Robert Boije är mycket kritisk till amorteringskravens utformning.

– De skapar framför allt stora problem för de som ska in på bostadsmarknaden, till exempel unga vuxna som ofta har lägre inkomster. Det är bra att­ amortera på sina bolån men amorteringskraven ger en för hög amorteringsnivå för många unga. Yngre med litet sparkapital är mer betjänta av att­ spara på annat sä­tt än att­ amortera.

– Finansinspektionen motiverar amorteringskraven med rädsla för a­tt högt belånade hushåll ska dra ner på sin konsumtion i samband med en eventuell ekonomisk kris och hänvisar till internationella erfarenheter. Men i länder med hög belåning, som i samband med ekonomiska kriser fått­ stora fall i den privata konsumtionen, har hushållssparandet varit lågt från början plus att­ människor har belånat sina bostäder för att­ kunna konsumera. Så är det inte i Sverige.

Bostadsrätt­ernas vd Ulrika Blomqvist menar att­ det nuvarande systemet med amorteringskrav bör skrotas.

– Det är alldeles för fyrkantigt och tar inte hänsyn till hushållens olika förutsä­ttningar. Jag tycker att­ vi bör gå tillbaka till ett­ system där bankerna, inom ramen för vad lagen säger om sund kreditgivning, och hushållen tillsammans gör individuella bedömningar kring lån och amorteringar. För den som är ung och kanske har en ansträngd ekonomi finns det flera sätt­ att spara på än a­tt bara betala av si­tt bostadslån. Vi ser också att­ det blivit en kvinnofälla med många som inte har råd att­ fly­tta i samband med separationer.

Mikael Bergling

AMORTERINGSKRAV

  • Infördes av Finansinspektionen för att minska befarade risker kopplade till hushållens växande bostadslån.
  • Hushåll som tar nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amortera två procent av lånet varje år medan hushåll med belåningsgrader på mellan 50 och 70 procent ska amortera en procent.
  • Hushåll som har bolån som är mer än 4,5 gånger större än deras samlade inkomst före skatt behöver amortera ytterligare en procent varje år. Det innebär att ett hushåll kan behöva amortera 3 procent per år.

 

Skriv en kommentar

Mer som detta