Föreningsstämma

Detta ämne nås även via: Stämma och Årsmöte

Bostadsrättsföreningar präglas av demokrati – att alla medlemmar får vara med och besluta i frågor som rör den egna föreningen. Föreningsstämman är föreningens högsta beslutande organ som utser en styrelse för att sköta den löpande förvaltningen.

I bostadsrättslagen står inte särskilt mycket om hur stämman ska gå till. Det är i stället lagen om ekonomiska föreningar som gäller.

När ska årsstämman hållas?

Den ordinarie föreningsstämman, även kallad årsstämman eller årsmötet, ska hållas senast sex månader efter räkenskapsårets slut. Inget hindrar att föreningen i sina stadgar formulerar ytterligare tidskrav, till exempel att stämman ska hållas en viss månad, men då förstås inom sexmånadersregeln.

Extra föreningsstämma

Ibland kräver situationen att styrelsen kallar till en extra föreningsstämma. Det kan till exempel handla om följande:

  • när styrelsen anser att det behövs,
  • när revisorerna skriftligen med motivering begär det,
  • när minst 1/10 av föreningens alla medlemmar skriftligen med motivering begär det.

Vanligast är att det är styrelsen som anser att en extrastämma behöver hållas, till exempel när ett ärende enligt stadgar eller lag kräver ett stämmobeslut. Det kan också handla om att styrelsen i linje med den så kallade aktsamhetsprincipen vill att alla medlemmar i föreningen ska vara med och fatta ett viktigt beslut. Läs mer under styrelsebeslut och även under Stämmobeslut.

Motioner

Medlemmarna har möjlighet att påverka föreningens verksamhet till exempel genom att lägga fram motioner till stämman. En motion är en skrivelse från en eller flera medlemmar som innehåller ett förslag till en förändring eller en åtgärd.

När styrelsen har ett förslag att lägga fram för stämman kallas det proposition.

Kallelse till stämman

Det är styrelsens uppgift att kalla till stämman. Om kallelsen inte skickas i rätt tid och på rätt sätt kan en enskild medlem klandra detta och styrelsen får då göra om processen.

Kallelse till ordinarie stämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före föreningsstämman. I stadgar får dock bestämmas att kallelse till stämma får utfärdas senast två veckor före stämman.

Kallelse till extra stämma ska utfärdas tidigast sex veckor före och senast två veckor före stämman. Om stämman ska behandla en stadgeändring måste kallelsen utfärdas senast fyra veckor före stämman. Även i denna situation är det möjligt att i stadgarna reglera att den senare tiden bestäms till två veckor.

Om det är fråga om en extra föreningsstämma som kommit till stånd på grund av en begäran av revisor eller från medlemmarna måste kallelsen till den extra föreningsstämman skickas ut inom två veckor från den dag då begäran kom in.

Kallelsen ska utformas och skickas enligt bestämmelserna i stadgarna. Den ska innehålla tydlig information om de ärenden som ska tas upp på stämman. Även de ärenden som enligt stadgarna är obligatoriska ska framgå av kallelsen. Var uppmärksam på att om det är fråga om stadgeändring så ställs särskilda krav på kallelsen. Läs mer om detta under "Stadgar".

Rösträtt

Huvudregeln är att varje medlem har en röst. Om flera medlemmar har en bostadsrätt gemensamt har dessa tillsammans bara en röst. Detsamma gäller även om en medlem har flera lägenheter. Detta gäller oavsett vad som står i stadgarna sedan lagändringen i bostadsrättslagen som trädde i kraft den 1 januari 2023.

Undantag kan göras om bostadsrätten avser garage, lager eller förråd. I dessa fall kan rösträtten begränsas i stadgarna till exempelvis en halv röst.

Två makar som har två bostadsrätter

Vad som gäller om två makar äger två bostadsrätter tillsammans råder det delade meningar om. En del anser att om det innebär två röster strider detta mot intentionen med lagstiftningen, att ingen ska kunna köpa sig fler röster och därmed möjlighet till majoritet av rösterna på föreningsstämman. De argumenterar alltså för att samma princip ska gälla som när flera personer äger en bostadsrätt men ändå bara har en röst.

Andra är av uppfattningen att det är rimligt att vardera medlemmen har en röst om de äger två bostadsrätter tillsammans. Därmed kan de bägge ägarna företräda var sin bostadsrätt på stämman.

Röstlängd

Efter att stämman har öppnats ska en röstlängd upprättas. Enklast är att utgå från föreningens medlemsförteckning och göra en avprickning eller ett upprop. Det är klokt att, då två eller fler medlemmar har en gemensam röst, notera vem av dem som ska lägga den faktiska rösten. Det är upp till dem själva att avgöra vem det ska vara.

Ett alternativ kan vara att dela ut ett röstkort som kan räckas upp vid omröstning vilket gör det enklare att uppfatta majoritetens vilja och också för dem som utsetts till rösträknare att räkna.

För den medlem som inte kan närvara vid stämman är det fortfarande möjligt att rösta, nämligen genom fullmakt.

Gör rätt från början

Bestämmelserna om föreningsstämman och de krav som gäller vid beslutsfattandet är många och till viss del komplicerade. Var noga med att allt går rätt till när besluten fattas. Om ett stämmobeslut inte har fattats i enlighet med stadgar eller lag kan en enskild medlem klandra beslutet, det vill säga att tingsrätten kan upphäva eller ändra beslutet. Beslutsprocessen måste då tas om på nytt.

För våra medlemmar

Relaterade artiklar

Relaterade ämnen

  • Förråd

    Det är styrelsen som beslutar om fördelning av lägenhetsförråd och det bör eftersträvas att fördela förråden rättvist enligt tydliga principer. Styrelsen kan behöva se vad som står i äldre avtal för att återställa ordningen.

  • Medlemsförteckning

    Styrelsen i bostadsrättsföreningen måste enligt lag föra en medlemsförteckning. Förteckningen ska innehålla uppgift om medlemmarnas namn, datum för in- och utträde samt vilken bostadsrätt de har och postadress till dem.

  • Motion

    Medlemmarnas möjlighet att påverka hur föreningens verksamhet utövas genom att de lägger fram motioner till föreningsstämman. En motion är en skrivelse från en eller flera medlemmar som innehåller ett förslag till en förändring eller åtgärd.

  • Revisor

    En bostadsrättsförening ska ha minst en revisor vars uppdrag är att granska föreningen. Revisorn är medlemmarnas kontrollperson, och ofta den enda möjlighet medlemmarna har att kontrollera att allt går rätt och riktigt till i styrelsen.

  • Stadgar

    Föreningens stadgar är både ett internt regelverk och en sammanfattning av vad medlemmarna måste rätta sig efter enligt lag. Tydliga stadgar är en bra grund för en väl fungerande bostadsrättsförening.

  • Styrelsebeslut

    Det kan vara svårt att dra klara gränser mellan vad styrelsen respektive föreningsstämman kan besluta om.

  • Stämmobeslut

    Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen men styrelsen får inte besluta i alla frågor. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en föreningsstämma fatta beslut om.

Bli medlem

Testa oss och se vad vi går för. Bli medlem nu så bjuder vi på medlemskapet under hela 2024 (om föreningen inte har varit medlem tidigare).

Läs mer om medlemskapet