Arvoden för styrelsen och revisorer

Ett styrelseuppdrag i en bostadsrättsförening är i grunden en ideell arbetsinsats. Arbetet är både tidskrävande och ansvarsfullt så för att i någon mån visa sin uppskattning så bör stämman besluta om ersättning till styrelseledamöter och revisorer.

Hur stort arvodet ska vara avgör varje förening själv efter egen skälighetsbedömning. Skälen som motiverar arvode varierar starkt mellan föreningarna. Vad som anses vara ett väl avvägt arvode i en förening behöver inte vara det i en annan. Det saknas bestämmelser i lagstiftningen om styrelseledamöters och revisorers rätt att uppbära arvode för sina insatser för föreningen.

Stadgarna behöver enligt lag inte ta upp frågan men det är vanligt att det står omnämnt. Arvodet ska avse det kommande verksamhetsåret och inte vara en "belöning" för gjorda insatser. Observera att frågan om arvode kommer före frågan om val av ny styrelse på stämmans dagordning.

Den första frågan som stämman måste ta ställning till är om arvode ska utgå överhuvudtaget. Förtroendemannauppdrag i bostadsrättsföreningar bygger ju på att medlemmarna ställer upp ideellt. Styrelseledamöterna är själva medlemmar och har alltså nytta av de egna insatserna i föreningen. Arbetet är inte mindre tidskrävande eller ansvarsfullt för det. I de flesta fall utförs arbetet på fritiden och på privatlivets bekostnad.

Stora ekonomiska värden

Styrelsen förvaltar i allmänhet mycket stora ekonomiska värden för medlemmarnas räkning. Entreprenadupphandlingar, hyresgästförhandlingar, lån- och placeringsbeslut är bara på några exempel på kvalificerade frågor som styrelsen ska lösa så att medlemmarnas ekonomiska intressen tas tillvara på bästa sätt.

Medlemmarna kan, genom att besluta om arvode, visa sin uppskattning och respekt för det ofta svåra och ansvarskrävande arbetet som styrelsen lägger ner.

Stämmobeslut om arvode bör avse ett gemensamt belopp för hela styrelsen som sedan själv fördelar detta inom sig. Någon öronmärkning av belopp till vissa personer bör inte förekomma.

Arvodesfördelning?

Vanligast är sannolikt att tilldela ordföranden och ytterligare någon eller några personer, som kassör och sekreterare, större delen som ett fast arvode. Övriga ledamöter nöjer sig då med ett mindre belopp eller avstår helt till förmån för dem som utför det tyngsta arbetet. En annan modell är att arvodet utgår i form av rörligt sammanträdesarvode, vilket även gynnar närvaron på sammanträdena. Det kan kombineras med ett fast arvode. Ett tredje sätt  är att timarvodera ledamöterna för den tid de lägger ner för föreningen oberoende av arbetsuppgifternas karaktär, det är den nedlagda tiden som räknas.

I stämmobeslutet bör framgå om arvodet är inklusive eller exklusive sociala avgifter. Arvodesbesluten kan även kopplas till ett index som till exempel prisbasbelopp. I så fall bör inte stämman besluta om arvodets storlek varje år utan endast besluta att arvodet ska utbetalas med samma belopp uppräknat med detta index.

Bostadsrätterna  förordar ett fast arvode exklusive sociala kostnader som fördelas inom styrelsen efter var och ens arbetsuppgift. Lämpligen fördelas detta efter beslut i styrelsen i slutet av året då det framgått vika som gjort större eller mindre insatser i styrelsen.

Skatter, avgifter med mera

Stämman beslutar om inget annat sägs om arvodet för styrelsens mandatperiod; från årstämma till årstämma. 

Föreningen ska lämna kontrolluppgift till Skatteverket på arvodesbelopp överstigande 999 kronor. På arvoden som är högre än 999 kronor ska föreningen dessutom betala arbetsgivaravgift. Föreningen är vidare skyldig att göra skatteavdrag med 30 procent på arvoden från 1 000 kronor.

Att betala arvode genom sänkt månads- eller kvartalsavgift betraktas som ersättning för utförda tjänster och ska därför beskattas på samma sätt som kontantersättning. Det finns dock något som kallas självförvaltning och som kan möjliggöra sänkta månadsavgifter - se vidare faktabladet om "Självförvaltning".

Nivån?

Som framgått ovan varierar tradition och metoder mycket mellan olika föreningar. Erfarenhetsmässigt kan dock sägas att arvodesnivåer i storleksordningen 1000 - 1500 kronor per lägenhet och år är vanliga i föreningar som har 30 - 50 lägenheter. I mindre föreningar där kanske uppdragen cirkulerar mer bland samtliga boende kanske man upplever att höga arvoden mest handlar om att byta pengar med varandra, kanske nöjer man sig här med en gemensam årlig styrelsemiddag.  I större föreningar kanske beloppen blir omotiverat höga om man enbart fokuserar på antalet lägenheter.

Rev. mars 2018

Ladda ned PDF.

Mer som detta