En dom i Högsta förvaltningsdomstolen i december förra året ändrar i någon mån grunden för bedömningen ifall en förening är en äkta eller oäkta bostadsrättsförening. Tidigare i höst kom Skatteverkets uppdaterade vägledning i frågan. Framöver kommer beräkningsgrunden att ändras – men bara lite.

Cirka 5 000 personer bor i en oäkta bostadsrättsförening, där en stor del, mer än 40 procent, av inkomsterna kommer från annat än bostäderna. Vanligtvis handlar det om att föreningen får stora inkomster från uthyrning av lokaler. Konsekvensen för de boende är att de förmånsbeskattas och även får betala mer i skatt när de flyttar. De har inte heller möjlighet till uppskov vad gäller reavinstskatten vid försäljning av bostaden.

En tvist mellan Skatteverket och en bostadsrättsförening som togs ända till Högsta förvaltningsdomstolen handlade om hur hyresvärdet för bostadsrätterna skulle bedömas, vilket är en faktor för föreningens skattestatus. Skatteverket hänvisade till schablonbaserade genomsnittshyror medan föreningen i stället ville att beräkningen skulle ske utifrån bostädernas egentliga bruksvärde.

I december 2021 kom Högsta förvaltningsdomstolens dom, som slog fast att bedömningen av om en bostadsrättsförening ska anses vara en äkta bostadsrättsförening ska utgå från fastighetstaxeringen. Vilken fastighetstaxering lämnade domstolen dock åt Skatteverket att bedöma.

I höstas kom Skatteverkets uppdaterade ställningstagande som innebär att det även i fortsättningen ska ske en fördelning av taxeringsvärdet utifrån hyresvärdena. Men de hyresvärden som ska användas är från den senaste fastighetstaxeringen av föreningens fastighet, till skillnad från tidigare då Skatteverket i vissa fall grundade sin bedömning på genomsnittshyror.
En förening kan begära omprövning av sin klassificering och därmed beskattningen för år 2016 och senare. Läs mer på skatteverket.se.