Vattenskador vållar huvudbry

10 mar 2014 | Många styrelser brottas med frågor kring de vattenskador som uppstått i fastigheten. Att ansvaret för reparationerna ska delas mellan förening och medlem kan vara svårt att förklara på ett pedagogiskt sätt.

Ansvarsgränsen går vid ytskiktet
Rent allmänt sett anses tak, väggar och golv ingå i lägenhetens inre. I ett badrum ansvarar medlemmen för ytskiktet i badrummet. Ytskikt är inte bara kakel, plastmatta, målarfärg och tapet, utan även den väggyta som dessa väggskikt är fästa på samt fuktspärren som ska finnas under kakel, plastmatta eller målarfärg.

Bostadsrättshavaren ansvarar för skador på ytskikt
Om en skada uppstått på grund av fukt som finns i golvet under badrummet ska bostadsrättshavaren själv och på egen bekostnad åtgärda de skador som uppträder på ytskitet inne i lägenheten.

I praktiken innebär det att medlemmen ska åtgärda kakel, klinker, matta och tätskiktet. Föreningen åtgärdar det som ligger utanför lägenhetens inre, det vill säga från bostadsrättshavarens sida sett, bortom fuktspärren.

Om föreningen orsakat skadan
För att föreningen ska kunna åtgärda sin del måste det ske via ett ingrepp i bostadsrättshavarens egendom, genom kakel och tätskikt. Skulle det vara så att föreningen inte tagit hand om huset på rätt sätt och därmed ses som den som orsakat skadan, kan föreningen bli skyldig att åtgärda och betala för skador även inne i lägenheten. Lagen använder sig av begreppet vållande och det är detta det handlar om. Omvänt gäller om bostadsrättshavaren orsakat skadan, då får denne betala och åtgärda skadorna.

Ibland svårt att bevisa vem som orsakat skada
Här är det viktigt att komma ihåg att det kan vara svårt att bevisa att endera parten har orsakat skadorna. Den skyldighet som finns enligt bostadsrättslagen gäller alltså båda parter, utan någon turordning eller liknande.

Det innebär att båda är skyldiga att fullgöra sitt underhållsansvar och det finns ingen rätt att vänta med underhållet tills motparten har gjort sitt och därmed även åtgärdat en del av de övriga skadorna.

Men vanligtvis är det föreningen som behöver agera först, eftersom den delen av skadan kan innebära att medlemmen inte kan använda sin lägenhet som det är tänkt. Bostadsrättshavarens del av skadan drabbar i allmänhet bara denne själv.

Om medlem begär skadestånd
Bostadsrättshavaren kan bara få ersättning om denne på skadeståndsrättslig grund kan hävda att det är föreningen som genom vårdslöshet orsakat skadan i dennes badrum. I praktiken borde det innebära att det bara är möjligt om föreningen under lång tid, trots vetskap om vattenskadan, låtit bli att agera och att det därför blivit en skada i medlemmens lägenhet.

Läs även artikeln Så fungerar underhållsansvaret.

Kommentarer

Vi har fönster i Sydläge det innebär mycket vind och vatten på fönsterrutorna men även stuprännor från taket som blir överfyllda vid regn och gör så det rinner ner utmed husväggen och på fönsterna ,vi har påtalat detta till föreningen under flera år ingenting har gjorts för att avhjälpa detta.nu har vi kommit i det läget att vi kanske måste byta ut fönsterna vad gäller här.

Skriv en kommentar

Mer som detta