Snigelfart för ägarlägenheter

07 okt 2011 | För drygt två år sedan kom ägarlägenheten som ett alternativ till de andra boendeformerna. Succén har däremot låtit vänta på sig. Men nya löften från regeringen kan innebära att vi får se flera ”radhus på höjden” i framtiden.

Bostadsrätten är Sveriges version av ägarlägenheter. Så har många resonerat hittills. Men bostadsrätten skiljer sig på ett antal sätt jämfört med det direkta ägandet som ägarlägenheter innebär. I en bostadsrättsförening är bostadsrättshavaren, formellt sett, indirekt ägare av sin bostadsrätt genom medlemskapet i föreningen, även om många inte upplever det så i och med att bostadsrätten fritt kan säljas på en öppen marknad. Förespråkarna av ägarlägenheter har under åren argumenterat för att det behövs ett friare ägande av lägenheter i flerfamiljshus. 2009 blev detta verklighet i och med ny lagstiftning. Än så länge kan ägarlägenheter bara bildas i nybyggda fastigheter eller i hus som inte varit bostäder på åtta år. En byggherre som vill låta uppföra en ägarlägenhetsfastighet skickar en ansökan till Lantmäteriet som sedan genomför en lantmäteriförrättning. Men sedan lagen tillkom har det inte blivit speciellt många ägarlägenheter. Till dags dato drygt 400 och det är oklart hur många av dessa som faktiskt har blivit inflyttningsklara.

Förklaringen till varför det inte har blivit fler lägenheter är många. För den som köper finns några osäkerhetsmoment. I och med att ägarlägenheter innebär att man köper en fastighet måste köpare betala en avgift för lagfarten och pantbrevet. Till detta kommer fastighetsskattenpå cirka 6 000 kronor årligen. Som en relativt okänd boendeform är också andrahandsvärdet okänt, vilket gör att säljaren kan känna sig osäker inför en affär. För byggherrens del har det i medierna förekommit rapporter om att bankerna varit ovilliga att ge lån till bygge av ägarlägenheter, vilket fördröjde starten av många projekt. Till ägarlägenheternas fördel finns,förutom det direkta ägandet, möjligheten att ägaren själv kan bestämma om andrahandsuthyrning; det finns ingen förening som måste ge sitt tillstånd för det. I bostadsrättsföreningen ska styrelsen bevilja medlemskap, men något sådant finns inte i ägarlägenheten. Ingen kan lägga sig i vilken köpare som säljaren väljer. Man blir helt enkelt mer oberoende av sina grannar. För att sköta huset när det gäller stammar, fasader, trapphus måste det ändå finns någon form av gemenskap, vilket i det här fallet är en samfällighet dit den låga avgiften också betalas.

För att göra boendeformen vanligare har regeringen utlovat möjligheten att omvandla befintliga bostadsfastigheter till ägarlägenheter, ett förslag som sannolikt kommer under nuvarande mandatperiod. Regeringen har även tankar på att kommunala bostadsbolag ska kunna göra om enstaka hyresrätter i ett hus till ägarlägenhet, vilket skulle ge fler möjlighet att äga sitt boende i till exempel miljonprogrammens hus.

Skriv en kommentar

Mer som detta