Seminarium om det hatade - men mest älskade - ränteavdraget

Bild Niklas Wykman (M), Patrik Lundqvist (S) och moderator Annika Creutzer.
13 feb 2020 | Bostadsrätterna arrangerade i veckan ett seminarium, Älskade hatade ränteavdrag, som belyste ränteavdraget ur olika synvinklar. Vilka skäl finns för och emot en ändring av ränteavdragen och vilka konsekvenser skulle det få om det togs bort? Den samlade expertisen var ense om att ränteavdraget inte bör slopas – i alla fall inte helt och inte nu direkt.

Seminariet tog avstamp i den rapport som Bostadsrätterna nyligen tagit fram som handlar om räntebidragets betydelse för de unga och deras möjlighet att skaffa sin första ägda bostad. Medverkande var forskare, ekonomer, analytiker och politiker som diskuterade frågan ur sina respektive perspektiv.

Först ut var Robert Boije, chefsekonom på SBAB, som la fram motargument för vart och ett av de skäl som lyfts fram för att trappa ner eller ta bort ränteavdragen. Han menar att konsekvenserna skulle bli fallande bostadspriser och en ökad belåning på bostäder. Förstagångsköpare och hushåll med litet eget kapital skulle drabbas hårdast, däribland unga och exempelvis separerade par.

Istället föreslår Robert Boije en differentiering av den kommunala fastighetsavgiften, sänkt tak för ränteavdraget och slopat ränteavdrag för konsumtionslån.

Han fick i stort medhåll av samtliga medverkande och även närvarande politiker från Moderaterna och Socialdemokraterna var eniga om att ränteavdraget inte ska tas bort – i alla fall inte helt och inte på en gång.

Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist presenterade kort rapporten ”Ränteavdragets betydelse för unga hushåll”. Den visar att hälften av de tillfrågade inte  tror att det skulle kunnat köpa sin bostad utan ränteavdraget. Ett minskat sparande är den vanligaste troliga effekten av ett avskaffat ränteavdrag. Det framkom också i rapporten att 11 procent säger sig behöva flytta om ränteavdraget tas bort och räntan går upp till ”normalläge”, här räknat med 5 procent.

Medverkande vid seminariet
Robert Boije, chefsekonom, SBAB
Mats Persson, professor emeritus, Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet
Agnetha Jönsson, analytiker, Dagens industri
Niklas Wykman, skattepolitisk talesperson, Moderaterna
Patrik Lundqvist, riksdagsledamot i skatteutskottet, Socialdemokraterna
Ulrika Blomqvist, vd, Bostadsrätterna

Moderator
Annika Creutzer

Läs mer här: Rapporten Ränteavdragets betydelse för unga hushåll
Robert Boijes presentation i PDF

Ämnesord: Bostadspolitik Bostadsrätterna

Skriv en kommentar

Logga in eller registrera dig

Mer som detta

Använd våra mönsterstadgar

ArtikelMissa inte möjligheten att som medlem i Bostadsrätterna använda våra mönsterstadgar inför ändring av era stadgar. Det är en förmån som ingår i medlemskapet hos oss.
Illustration Demokrati och inflytande

Bestämmer jag eller styrelsen?

ArtikelVilka möjligheter har jag som medlem att ställa krav kring mitt boende? Din Bostadsrätt reder ut vilka beslut styrelsen kan fatta och när det krävs beslut av föreningsstämman.

Beslut på föreningsstämman – vilka konsekvenser får de?

ArtikelPå en föreningsstämma kan beslut ibland fattas utifrån fel grunder eller på fel sätt. Och kanske borde inte beslutet fattats av stämman över huvud taget. Vilka konsekvenser får det och hur bör styrelsen hantera situationen? Bostadsrätterna Direkt ger råd.
Frej Petersson har nyligen köpt bostadsrätt. Han skulle drabbas hårt om ränteavdraget sänks, samtidigt som räntan går upp till en normal nivå.

Så slår ett minskat ränteavdrag

ArtikelFrej Petersson köpte en etta på 35 kvadratmeter i Uppsala i våras. Om räntan går upp till normalnivåer och ränteavdraget samtidigt sänks från 30 till 20 procent kan hans räntekostnad höjas med 3 810 kronor per månad.

”Vi behöver stabila villkor för bostäder”

ArtikelAtt rörligheten på bostadsmarknaden måste komma i gång är alla överens om. Frågan är bara hur. Att införa fastighetsskatt och ta bort ränteavdraget skulle vara att tvinga folk att flytta, något som Bostadsrätterna anser är fel väg att gå.

Vilka avgifter och ersättningar är tillåtna?

ArtikelMånga bostadsrättsföreningar anordnar under året en eller flera städdagar – ett sätt att hålla nere kostnaderna och skapa en bättre gemenskap i föreningen. Men att delta är frivilligt och att ta ut en ”straffavgift” av dem som inte gör det är inte tillåtet. Kan då den som utför arbete åt föreningen få ersättning? Bostadsrätterna Direkt reder ut vilka avgifter och ersättningar som är tillåtna i föreningen.