Postutdelningen - en dyr affär för föreningen

Bild Malin Sharf, ordförande i Brf Pontonjären 6, Stockholm
08 dec 2021 | Brevinkasten var enligt Postnord 1,5 centimeter för korta på bredden. – Vi hade att välja på att såga upp ytterdörrarna eller sätta in fastighetsboxar i källaren om vi ville ha posten utburen även i framtiden, berättar Mimmi Scharf som är ordförande i en bostadsrättsförening på Kungsholmen i Stockholm.

Digitaliseringen har gjort att det skickas allt färre pappersbrev vilket gör det allt dyrare att dela ut de brev som trots allt skickas. Samtidigt begär postoperatören Postnord att bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare ska installera kollektiva fastighetseller postboxar.

– Ofta hänvisar Postnord till arbetsmiljöproblem, att postinkasten sitter för högt eller att det är för mörkt i trapphusen, trots att de i decennier kunnat dela ut posten i samma fastigheter utan problem. Visst finns det trapphus som är dåligt utformade, men sanningen är också att Postnord har stora ekonomiska problem. Med fastighetsboxar blir det både enklare och billigare att dela ut post i flerfamiljshus, men inte nödvändigtvis bättre för de boende, säger Bostadsrätternas samhällspolitiske chef Kenny Fredman.

Han berättar att det är många bostadsrättsföreningar som fått ta emot krav från Postnord.

– Det börjar ofta med att företaget, helt ensidigt, skickar ett brev med begäran om saker som föreningen ska åtgärda inom en viss tid för att inte föreningens medlemmar och hyresgäster i framtiden ska få hämta sin post på ett utlämningsställe.

Precis så var det för medlemmarna i bostadsrättsföreningen Pontonjären 6 på Kungsholmen i Stockholm, som Mimmi Scharf är ordförande i. Föreningen består av 26 lägenheter och ligger i en fastighet byggd 1930.

– I april 2020 fick vi besök av representanter från Postnord som tyckte att det var för mörkt i vår trappuppgång och att våra brevinkast var för små. De ville att det skulle sättas upp postboxar i källaren och förklarade dessutom att det skulle bli obligatoriskt med sådana inom kort, berättar Mimmi Scharf.

Belysningen förbättrades enkelt genom att det sattes in nya lampor med högre luxtal.

– Vi var dock tveksamma till att installera fastighetsboxar i källaren. Det bor många äldre här som har svårt att gå i källartrappan.

I stället valde man att med hjälp av snickare, och till en kostnad av cirka 1 000 kronor per dörr, bredda brevinkasten som enligt Postnord var 1,5 centimeter för korta på bredden.

– När vi under vår kontakt med Postnord berättade att vi hade läst på vad regelverket egentligen sa, att vi hade haft kontakt med Bostadsrätterna och valde att bredda brevinkasten i stället för att installera boxar, möttes vi av ett småskrattande svar: ”Vill ni ha dubbla kostnader så får ni ha det. Ni kommer ingenstans med era invändningar. De kan ni lägga ner. Det här är en återvändsgränd. Ni kommer inte undan fastighetsboxar.”

Henrik Ishihara på Postnords pressavdelning säger att företaget inte kräver att det installeras post- eller fastighetsboxar.

– Fastighetsboxar i bottenplanen är en lösning som många väljer och uppskattar. Men det finns även andra lösningar. Det viktiga är att arbetsmiljöproblemen åtgärdas.

Vi var tveksamma till att installera fastighetsboxar i källaren. Det bor många äldre här som har svårt att gå i källartrappan.

Eftersom brevutdelningen har fungerat tidigare bör ni väl betala för en eventuell förändring?

– Att arbetsmiljöproblemen har funnits även tidigare är inget argument för att inte åtgärda dem nu.

Brevbärarnas arbetsmiljö är väl en fråga för er som arbetsgivare?

– Det är korrekt. Men eftersom vi inte är fastighetsägare kan vi inte åtgärda de faktiska problemen utan bara påpeka dem, vilket vi gör.

Just nu arbetar Post- och telestyrelsen, PTS, med att ta fram nya föreskrifter för den eller de som har i uppdrag att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten, vilket i dag är Postnord. Föreskrifterna väntas börja gälla 2023.

– Vi tycker att det är bra att det blir föreskrifter. Det har tidigare funnits allmänna råd som inte varit juridiskt bindande, vilket har lett till en del oklarheter, säger Henrik Ishihara.

Lite förenklat innebär den del av PTS förslag om nya förskrifter som hittills har presenterats bland annat att Postnord under vissa omständigheter får rätt att samla ihop flera brevlådor eller motsvarande och placera dem på samma ställe, dock max 200 meter från bostaden.

– Jag tror inte att det i praktiken blir några större förändringar utom möjligen i nybyggda områden där man från början kanske samlar postlådor och paketboxar på vissa ställen och i vissa radhusområden där det är svårt för våra nya eldrivna postbilar att ta sig fram, säger Henrik Ishihara.

Inställningen delas inte av Bostadsrätterna och övriga intresseorganisationer på bostadsmarknaden. De är mycket kritiska till förslaget som de menar kan få omfattande konsekvenser om det genomförs.

– Det skulle innebära en klar försämring för många som riskerar att få betydligt längre till sin brevlåda. Konsekvenserna gäller oavsett om de bor i lägenhet eller radhus, säger Kenny Fredman.

Mikael Bergling

 

VISSTE DU ATT …

Bostadsrättsföreningar kan överklaga poststopp till Postnords interna råd om utdelningsfrågor och därefter ta frågan till Post- och telestyrelsen.

 

Skriv en kommentar

Mer som detta