Krisen på bostadsmarknaden – nu avgörs spelreglerna

30 jun 2016 | DOKUMENT BOSTADSKRISEN. 2016 är ett ödesår för den svenska bostadsmarknaden. En rad åtgärder diskuteras för att hejda hushållens skuldsättning och de skenande bostadspriserna. Samtidigt måste bostadsbyggandet öka rejält. – De förslag som nu diskuteras riskerar att dra undan mattan för många hushåll, säger Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist.

Ett tvingande amorteringskrav på nya bolån infördes 1 juni. Ulrika Blomqvist betonar vikten av en sund amorteringskultur:

– Redan i dag amorterar 93 procent av dem som har nytagna lån. Hushållens höga skuldsättning beror i stor utsträckning på att bostadsfinansieringen har flyttats över på hushållen som i dag finansierar i princip hela bostadsmarknaden.

– Den tvingande amorteringen slår hårt mot vanliga hushåll, inte minst för förstagångsköpare. Först ska de ha 15 procent kontantinsats, sedan amortera två procent av lånet per år ner till 70 procent och därefter en procent ner till 50 procent. De ökade boendekostnaderna innebär att ännu fler får ännu svårare att ta sig in på bostadsmarknaden. Dessutom kan även de som redan har en bostad få svårt att bo kvar.

Vad innebär sänkta ränteavdrag?
– Att det för många blir ännu dyrare att bo. Ett tak på hur mycket av räntekostnaderna man får dra av, beroende på var det hamnar, skulle betyda en del för hushållen även med tanke på de låga räntorna. Och stiger räntorna till fem eller sex procent är det många som får problem.

– Dessutom måste systemet vara förutsägbart. Bostadsrättshavare och villaägare har köpt sina bostäder under vissa förutsättningar. Då kan man från statens sida inte bara gå in och ändra förutsättningarna på ett sätt som ökar boendekostnaderna.

Vad ska man göra?
– Man bör se över reavinstskatten. Den är en hämsko på rörligheten och gör att många bostäder inte kommer ut på marknaden. För att motverka spekulation skulle reavinstskatten successivt kunna trappas ner.

Det räcker väl inte?
– Nej, inte på långa vägar. 2016 är ett ödesår. Nu måste det börja hända saker. Det krävs ett rejält program för att lösa bostadskrisen. Det behöver byggas som under miljonprogrammets dagar. Allt behövs – fler hyresrätter, bostadsrätter och egna hem. Vi är i ett akut krisläge.

Hur ökar man byggandet?
– Det måste fram mer byggbar mark. Byggreglerna och planprocesserna måste förenklas och vi behöver få mer industrialiserat byggande. Hyressättningssystemet behöver ses över, bosparandet stimuleras och det behövs system för kreditgarantier vid första bostadsköpet. Det krävs att man ser över det mesta.

 

DEBATTENS 5 VIKTIGASTE PUNKTER:
Bankerna och konsumenterna är redan förberedda. Nu blir det tuffare tider för nya bolån. Din Bostadsrätt reder ut vad politikernas och myndigheternas förslag innebär – och sannolikheten för att de blir verklighet.

1) Amorteringskrav
1 juni trädde Finansinspektionens förslag till nya amorteringskrav på bolån i kraft. Nya lån amorteras med 2 procent om året ned till 70 procent av bostadens värde och sedan vidare till 50 procent med 1 procent per år. Bostaden kan omvärderas vart femte år eller efter en större renovering, ombyggnad eller tillbyggnad. Amorteringsbeloppet kan räknas om efter omvärderingen. Det ska gå att få slippa amortera vid särskilda händelser – till exempel om en närstående dör, skilsmässa, sjukdom och arbetslöshet.

2) Ränteavdrag
En del menar att hushållens ökade skuldsättning innebär en risk för svensk ekonomi och att ränteavdraget är en bidragande orsak till det. Samtidigt har ränteavdragen gjort det möjligt för även resurssvaga hushåll att bo bra genom möjligheten att kvitta ränteutgifter mot ränteinkomster eller inkomst av arbete. Flera partier vill se över ränteavdragen. Miljöpartiet argumenterar öppet för en sänkning. Vänsterpartiet vill dels införa ett tak för hur mycket en person får dra av, dels stegvis sänka nivån. Socialdemokraterna har sagt sig vara villig till en översyn, precis som allianspartierna förutom Moderaterna.

Prognos:
Troligt med en förändring på sikt.

3) Fastighetsskatt
Nationalekonomers favoritskatt. Anses säker – husen flyttar inte – och med få snedvridande effekter. Finns i de flesta länder och fanns även i Sverige fram till 2008. Bland annat Riksbanken och Ekonomistyrningsverket argumenterar för att fastighetsskatten bör återinföras, kanske i utbyte mot att ränteavdragen behålls. Om fastighetsskatten återinförs väntas rörligheten på bostadsmarknaden att öka. Villaägare är en viktig väljargrupp, vilket bidragit till att regeringen och alliansen säger nej till att införa fastighetsskatten. Idag finns en lägre fastighetsavgift, som även bostadsrättsinnehavare betalar inbakad i månadsavgiften.

Prognos:
Högst osannolikt inom överskådlig tid.

4) Reavinstskatt
Den så kallade flyttskatten skärptes av alliansregeringen i samband med att fastighetsskatten slopades, ett beslut som har hämmat rörligheten på bostadsmarknaden. Det blev billigare att bo, men dyrt att flytta.
I dag råder det relativt stor politisk enighet om att reavinstskatten inklusive uppskovsreglerna bör ses över, kanske i kombination med en nedtrappning av ränteavdragen. Från bland annat bygg- och fastighetsbranschens sida drivs kravet på att reavinstskatten bör skjutas upp tills personen träder ut ur ägarmarknaden (dödsfall eller slutlig avflyttning från ägt boende).

Prognos:
Kommer med stor sannolikhet att förändras.

5) Bolånetak/skuldkvotstak
I dag gäller 85 procent som bolånetak i Sverige, det vill säga för lån med bostaden som säkerhet. Därutöver kan bankerna låna ut ytterligare pengar, då i form av blancolån som är lån utan säkerhet och med högre räntor. De flesta bankerna har dessutom egna regler om hur mycket de lånar ut. SEB:s rekommendation till exempel, är att ett hushåll inte ska få låna mer än fem gånger bruttoinkomsten. Riksbankschefen Stefan Ingves och Finansinspektionens chef Erik Thedéen vill att det ska införas lagregler om hur mycket man får låna. Enligt Thedéen vore 600 procent av hushållets disponibla inkomst en lämplig nivå, medan Riksbanken talar om 400 procent.

Prognos:
Mycket tveksamt, åtminstone inom överskådlig tid.

TEXT: Mikael Bergling
GRAFIK: Johan Askegård

Kommentarer

Behöver du ekonomiskt stöd och vet inte vart man ska gå eller som är beroende av oss för din dröm lån via e-post idag? Financialllp@gmail.com
PASTOR Luiz Barata Ribeiro

Hej alla

Det här är Tarsha, jag vill att du ska veta att jag just fått 25 000-eurons lånet från Larry Finance, efter att jag hade lämnats av andra borgenärer, såg ett inlägg från Paul Hector om hur de hjälpte honom. Jag applicerade också snabbt, och de verkligen sätta ett leende i mitt ansikte, nu kan jag ta hand om min verksamhet och andra personliga behov, du kan kontakta dem för ditt lån eftersom de är helt enkelt de bästa. En seriös advokat kan nå detta email via larryfinance@yahoo.com eller telefonnummer (WHATSAPP): +2349051442970

Kontakta dem nu för ditt lån är en långivare fordringsägare.

Jag försäkrar dig alltid att de är bra, de är inte vilseledande och att jag är det bästa företaget jag någonsin har jobbat med. Deras tjänster är snabba och legitima. Gå och applicera dig själv och se vad jag pratar om.

Tarsha Crowns

Skriv en kommentar

Mer som detta