Hej!
Du kan läsa en hel del om vad som gäller kring dödsbon i ett av Bostadsrätternas faktablad:
http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/faktablad/dodsbo
Avlider en bostadsrättshavare träder dödsboet in i den avlidnes ställe. Finns flera dödbodelägare och kommer de överens om att inte skifta boet fortsätter dödsboet att vara innehavare av bostadsrätten.
Boet kan under tre år disponera över bostadsrätten. Det innebär att dödsbodelägare bor i lägenheten eller att den hyrs ut i andra hand. Dödsboet behöver inte ansöka om medlemskap men ska lämna bouppteckning till föreningen.
Är boet inte medlem har det inte rätt att delta i föreningsstämmor.
Söker boet medlemskap ska det ses som en ansökan från en juridisk person.
Efter tre år kan föreningen uppmana boet att överlåta bostadsrätten till någon som kan beviljas inträde i föreningen. Sker inte det får bostadsrätten tvångsförsäljas. Hamnar man här bör styrelsen ta hjälp av en jurist så att man inte gör något fel i processen.
Hälsningar
Ola
Jo det skulle man väl. Kanske inte ”dödsboet” precis men väl någon av dödsbodelägarna. Naturligtvis under förutsättning att föreningsstämman beslutat så.
Revisor – revisorssuppleant
Revisorerna väljs normalt på föreningsstämman. Eftersom revisorerna ska granska styrelsens förvaltning kan man inte stadga att styrelsen ska ha rätt att utse revisorer. Revisorerna arbetar alltså på uppdrag av föreningen (medlemmarna), inte på uppdrag av styrelsen.
Uppdraget som revisor i en bostadsrättsförening är ett förtroendeuppdrag. De som har valt revisorn (föreningsstämman alltså) litar på att han/hon verkligen har de kunskaper och framför allt det självförtroende som krävs för att kunna ifrågasätta saker som andra har gjort, t ex kassörens bokslut. Den som inte tror sig klara av detta bör inte åta sig uppdraget.
Det finns inga formella krav på att en revisor ska vara godkänd eller auktoriserad men man kan i stadgarna ha med detta. Observera att en styrelseledamot som avgår vid föreningsstämma inte kan väljas till revisor vid samma föreningsstämma. Då skulle han ju granska sin egen förvaltning för en del av året.
Det finns med andra ord ingenting som hindrar att stämman väljer ”vem som helst” som revisor. Man väljer väl inte ett dödsbo utan får i så fall namnge den delägare i dödsboet som man vill ska vara föreningens revisor.
Väljer man däremot en yrkesrevisor kan det vara lämpligt att välja revisionsfirman, inte den tänkte revisorn själv. Då får revisionsfirman utse vem som faktiskt kommer att genomföra revisionen. Har man valt ett revisionsföretag behöver man inte välja någon suppleant. Man utgår ifrån att företaget utser någon annan om den man från början hade tänkt exempelvis inte längre är anställd hos företaget. Självklart har man stämt av med revisionsfirman innan stämman så att man vet att de ställer upp att vara revidera föreningen.
Inte sällan väljer föreningar två revisorer – ett företag (experter på den ekonomiska biten) och en föreningsvald revisor som då kan fördjupa sig i styrelsens arbete och har naturligt bra information om vad som händer i föreningen – den föreningsvalda revisorn bor ju där!
Läs mer om revisorns roll i Bostadsrätternas faktablad: http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/faktablad/revisorns-roll
Valberedning
Många bostadsrättsföreningar arbetar med en valberedning. Det är normalt sett en grupp medlemmar som får till uppgift att under året arbeta fram förslag till nya kandidater som är lämpliga att sitta i styrelsen. Det finns inga bestämmelser i bostadsrättslagen om att bostadsrättsföreningen måste utse en valberedning. Däremot kan det stå i föreningens stadgar.
Det är stämman som väljer/utser valberedningen. Här utser man namngivna personer, inte ”dödsboet”. Lämpligt kan väl vara att gärna ha med någon som suttit i styrelsen tidigare och som då har en bra bild av vad styrelsearbete i föreningen innebär. Kanske kan en person som lämnar styrelsen vara bra att ha i valberedningen året därpå?!