Upprepade vattenskador - hur snabbt måste styrelsen agera?

15 aug 2018 | Vattenskador uppstod i bostadsrättshavarnas lägenhet vid upprepade tillfällen från mars till december 2017. Ett långsamt agerande och dålig information från styrelsen gjorde att medlemmarna vände sig till Bostadsrättsnämnden.

I mars månad i fjol upptäcker paret färgförändringar i sitt sovrumstak. De bor i en bostadsrättsförening i västra Sverige och kontaktar styrelsen för att höra om det kan bero på att grannen ovanför dem flyttat sitt kök ovanför deras sovrum. Styrelsen avfärdar tanken, vill inte inspektera skadan utan ber dem återkomma om det blir värre. Något godkännande om flytt av kök känner styrelsen inte till.

I oktober utförs en stamspolning och filmning av husets stammar inför ett stambyte eller relining. Spolningen resulterar i att det börjar läcka vatten genom sovrumtaket i parets lägenhet.

Vattenskador uppstod i bostadsrättshavarnas lägenhet vid upprepade tillfällen från mars till december 2017. Ett långsamt agerande och dålig information från styrelsen gjorde att medlemmarna vände sig till Bostadsrättsnämnden.  Det nybyggda köket i lägenheten ovanför är då vattenfyllt. Ett företag kallas in som river bort skadade delar och börjar återställa.

För de flesta är en vattenskada illa nog. Men de otursdrabbades vattenskaderesa slutar inte här.

Dagen innan samma företag ska avsluta färdigställandet av de bägge lägenheterna händer det oväntade, nämligen att det uppstår ännu en läcka i lägenheten ovanför paret. Denna gång drabbas även angränsande sovrum i deras lägenhet och allt i bägge sovrummen rivs ut igen. Företaget ställer ut klädfyllda garderober i vardagsrummet utan skyddsplast i den slipdammiga lägenheten.

En knapp månad senare, i november, börjar det läcka igen, denna gång i medlemmarnas kök. Det är ett gammalt stamrör som sprungit läck och röret tejpas av spolfirman provisoriskt med protektorbinda i väntan på att det ska bytas.

Avfuktare sätts in som står på hela dygnet, för oväsen och drar ström. Väggar i hall och kök har behövt sågas upp för att hitta läckan och komma åt stammen.

Som om denna situation inte vore nog uppstår ytterligare två läckage i parets kök under december månad. Vid ett av dessa tillfällen är de bortresta och nyckel lämnas ut till styrelsen av en granne utan att medlemmarna får information, varken om det eller om läckan. Vid dessa tillfällen rinner även vatten ner i den lokal som är belägen under parets lägenhet och varje gång tejpas röret provisoriskt.

Fjorton veckor efter den första konstaterade läckan är medlemmarnas lägenhet fortfarande inte bebolig med utrivna sovrum, delvis utrivet kök och uppsågad vägg i hallen.

I början av januari ber bostadsrättshavarna om ett möte med styrelsen och hantverkarna men styrelsen menar att det inte vill stå för kostnaden för hantverkarna.

Efter att medlemmarna vänt sig till Bostadsrättsnämnden får styrelsen tillfälle att yttra sig. Styrelsen säger att föreningen mycket riktigt drabbats av upprepade vattenskador under slutet av år 2017. Den första efter att styrelsen hade beställt underhållsspolning och filmning inför ett stambyte eller relining av befintliga stammar.

Styrelsen framhåller att den rörfirma som skulle byta ut den läckande stam som går genom medlemmarnas kök skjutit fram reparationen ett flertal gånger och att de försökt hitta en annan rörfirma. En annan VVS-firma kopplades också in men även detta företag sköt fram reparationen flera gånger. Först i januari kunde det första VVS-företaget komma tillbaka och byta röret.

I början av februari ska lägenheterna enligt styrelsen vara återställda och städade. Styrelsen har begärt en rapport från det företag som utförde spolningen i oktober om vad som orsakat läckorna.

Kan en styrelse bestående av lekmän förväntas engagera sig och jaga entreprenörer mer än denna gjort? Har de gjort vad de kunnat för att minimera återkommande läckor? Är det rimligt att medlemmar inte ska kunna bo i sin lägenhet under mer än tre månader och dessutom få merkostnader?

Hur skulle du döma?

BOSTADSRÄTTSNÄMNDENS BEDÖMNING

I allmänhet gäller att om en skada uppstår i en lägenhet som kan antas bero på någon brist som föreningen har ansvar för måste föreningen agera snabbt och utföra nödvändiga reparationer. Drar reparationerna ut orimligt långt i tiden har medlemmen rätt till nedsatt avgift och även skadestånd kan bli aktuellt.

I detta fall inträffade första skadan i mars år 2017. Sedan följde ett antal ytterligare skador. De har av allt att döma berott på brister i delar av huset som föreningen har ansvar för. Först cirka ett år efter första skadan tror föreningen att bristerna ska vara åtgärdade. Det är en oacceptabelt lång tid. De skäl som föreningen hänvisar till befriar den inte från sitt ansvar.

BOSTADSRÄTTSNÄMNDEN

  • Bostadsrättsnämnden är bildad av Bostadsrätterna och agerar oberoende.
  • Nämnden består av mycket erfarna bostadsrättsjurister.
  • Föreningar eller bostadsrättshavare kan vända sig till nämnden.
  • Nämnden lämnar utlåtande som baseras på skriftliga underlag.
  • Den som begär yttrandet betalar en avgift: 3 000 kronor som förening och 800 kronor som bostadsrättshavare.
  • Bostadsrättsnämnden har ingen muntlig rådgivning.
  • Föreningar som är medlemmar i Bostadsrätterna kan vända sig till styrelserådgivningen: 0775-200 100.

Läs mer på bostadsrattsnamnden.se

Kommentarer

om jag fattar rätt har inte de som flyttade köket utan tillstånd från styrelsen stor skuld i det hela
eller är det som med många andra regelverk i dag, de behöver man inte följa om man inte har gjort
rätt från början.

Skriv en kommentar

Mer som detta