Unik kartläggning: Så stabil är ekonomin

Bild bostadsrättshus
12 jan 2018 | Välskötta hus och föreningar med god ekonomi. Så ser det ut över tid för de flesta bostadsrättsföreningar i Sverige. Det framgår av siffror som Bostadsrätterna fått från SCB. – Det här visar att föreningarnas avsättningar för underhåll och reparation är tillräckliga, konstaterar Mats Lindbäck, informationschef på Bostadsrätterna.

DOKUMENT/Föreningarnas ekonomi.

I media har det under året som gått bland annat varnats för att många föreningar inte sätter av tillräckligt med pengar för att klara underhåll och reparationer. Därför kommer det att krävas kraftiga avgiftshöjningar.

Men siffror som Bostadsrätterna hämtat från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att bilden inte stämmer.

Under perioden 2003-2015 har skillnaderna mellan intäkter och kostnader, trots att föreningarna blivit både fler och större, varit relativt stabila och gett ett överskott. Enda undantaget var 2015 då det i landet som helhet fattades i snitt två kronor per kvadratmeter.

– Det mest påfallande är hur lika mönstret är över tid. Det är ungefär samma intäkter, kostnader och avsättningar till underhåll år efter år och så har det varit i många år, säger Mats Lindbäck, informationschef på Bostadsrätterna, som tagit fram materialet.

Han får medhåll av Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist:

– De flesta föreningar mår bra. De sköter underhåll och ekonomi. Bilden i media är klart överdriven.

Men det är viktigt att ha koll på vad som behöver göras, när det ska göras och hur det ska finansieras. Med de bitarna på plats handlar det om att vara öppen och transparent mot medlemmar och potentiella medlemmar.

Enligt Mats Lindbäck har den genomsnittliga föreningen inte bara avsatt pengar för reparationer – man har också tagit renoveringsbehoven på allvar.

– Det räcker att gå ut på stan eller gå igenom annonser på Hemnet för att se att underhållet sköts. Man renoverar till den milda grad att de flesta hus är i bättre skick – och på många områden är standarden mycket högre i dag – än när de byggdes, säger Mats Lindbäck.

Bristerna i underhåll finns i stället bland hyresrätter i många miljonprogramområden.

– Det brukar fungera bättre med underhållet när de boende själva får bestämma, konstaterar Mats Lindbäck.

Det är ungefär samma intäkter, kostnader och avsättningar till underhåll år efter år.

En rad inspel har gjorts i media under året, av bland andra Swedbank, med varningar om att för små avsättningar och bristande underhåll på många håll kommer att leda till kraftigt höjda månadsavgifter.

Men de kritiska inspelen grundar sig på dåliga kunskaper, anser Mats Lindbäck.

– Ja, man har tittat i kristallkulan för att se hur bostadsrättsföreningarna behöver förbereda sig. Men det har inte funnits någon statistik över vad som faktiskt gjordes för 10, 15 eller 25 år sedan och hur utvecklingen sett ut. Inte förrän nu.

Förutom statistiken från SCB har han bland annat läst årsböcker med bostads- och byggnadsstatistik som sträcker sig längre tillbaka i tiden – till 1990-talet:

– Det har alltid funnits dåliga föreningar och mönsterföreningar och under 90-talet var det extremt stora skillnader mellan dessa motpoler. Under 2000-talet har det skett en del skatteförändringar som påverkat. Ändå är mönstret påfallande stabilt och den genomsnittliga föreningen avsätter ungefär samma andel av intäkterna till underhåll.

För den som står i begrepp att köpa bostadsrätt hjälper det förstås inte att de flesta föreningar eller en snittförening har en mycket stabil ekonomi. Här gäller det att läsa de enskilda årsredovisningarna för att få en uppfattning.

Ett underskott behöver dock inte betyda att föreningen har dålig ekonomi eller inte har råd att underhålla.

– Ett underskott handlar oftare om brister i bokföringsregler än att huset håller på att rasa ihop. Exempelvis är det inte längre tillåtet med progressiva avskrivningar – i stället ska föreningar ha linjära avskrivningar som innebär lika stora avskrivningar varje år. Omläggningen av reglerna kan resultera i att en förening redovisar ett för högt underskott, säger Mats Lindbäck.

Som spekulant är det också värt att notera att föreningens ålder är en viktig faktor som kan påverka ekonomin. En äldre förening har som regel stabilare ekonomi än en nybildad.

– Det beror på att de hunnit anpassa avgifterna till kostnaderna de har, även långsiktigt, säger Mats Lindbäck.

Thomas Östberg

Läs mer om små föreningar som nekas lån.

FAKTA OM BOSTADSRÄTTER

  • Sverige finns det i dag ungefär 2 miljoner småhus, 1,5 miljoner hyresrätter och 1 miljon bostadsrätter.
  • I landets flerbostadshus är 59 procent hyresrätter och 41 procent bostadsrätter.
  • Hyresrätten är vanligare i 260 av 290 kommuner, men andelen bostadsrätter varierar rejält mellan olika delar av Sverige. Av de 30 kommuner där bostadsrätt är vanligast ligger hälften i Stockholms län. Allra vanligast är bostadsrätten i Vallentuna (93 procent), Täby (90), Lomma (86) och Danderyd (83).
  • I flerbostadshus ägs alltså 41 procent av lägenheterna av bostadsrättsföreningar. Näst vanligaste ägartypen är allmännyttiga bostadsföretag med 28 procent.
  • Avgifterna för nybyggda bostadsrätter 2016 var i snitt 638 kronor per kvadratmeter och år, vilket ger en snittavgift på 4 235 för en trea i månaden. Insatserna för nybyggda lägenheter låg 2016 på 2 476 000 kronor i snitt.

Källa: SBC

Skriv en kommentar

Mer som detta