Tvist om ombyggnad avgjord

06 dec 2017 | En bostadsrättsförening i Stockholm nekade ett par som ansökt om att göra ändringar i bärande konstruktion i sin lägenhet. Tingsrätten dömde till parets fördel, men hovrätten gör en annan bedömning och går på föreningens linje. Paret får nu stå för alla rättegångskostnader – drygt 600 000 kronor.

Förening vann i hovrätten

En fråga som blivit alltmer aktuell de senaste åren är den om renovering och ombyggnad i bostadsrättslägenheter. I flera mål, både i tingsrätten och i hovrätten, då bostadsrättshavare gjort ändringar utan tillstånd, har bostadsrättsföreningar fått stryka på foten. Föreningarna har inte ansetts kunna bevisa att förändringarna vållat skada. Men i en hovrättsdom i oktober i år har rätten gjort en annan bedömning.

I slutet av november 2014 köpte ett par en bostadsrättslägenhet i Stockholm. Några månader senare ansökte de hos föreningens styrelse om att få göra ändringar i lägenheten. Det handlade om att ta upp en ny dörr i en vägg och att göra en befintlig öppning i en vägg större. Ingreppen skulle göras i bärande konstruktion. Styrelsen avslog ansökan med motiveringen att förändringarna skulle, som det kallas i lagen, vara till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Paret tog då tvisten till tingsrätten som nästan halvtannat år senare dömde till parets fördel. Rätten kom fram till att föreningen inte kunnat visa att de åtgärder paret ville göra skulle vara till påtaglig skada eller olägenhet för föreningen.

Föreningen överklagade domen till hovrätten och i början av oktober kom domen: Parets talan ogillades och tingsrättens dom ändras därför. Hovrätten har gjort bedömningen att det tekniska underlag som paret bifogat till sin ansökan inte är tillräckligt utförligt för att föreningen ska kunna ta ställning till eventuella risker med de ingrepp i fastigheten som paret vill göra. Föreningen gjorde alltså rätt då den avslog ansökan.

Hovrätten framhåller att det i bostadsrättslagen endast anges att styrelsen måste ha tungt vägande skäl för att vägra ge tillstånd till en åtgärd i en bärande konstruktion. Men, enligt hovrätten, står inget om vem som har bevisbördan eller vilka krav på bevis som gäller då en bostadsrättshavare på förhand ansöker om tillstånd till sådana ingrepp. Det saknas även vägledande praxis i dessa frågor.

Under våren 2017 lades det fram förslag till ändringar i bostadsrättslagen. Några av förslagen handlar just om reglerna vid ombyggnad. Förslaget i denna del handlar dels om att bevisbördan för att visa att ombyggnationen inte skadar föreningen framöver ska ligga på bostadsrättshavaren, inte som i dag på föreningen. Men också att det tydligare ska framgå vilka förändringar som kräver tillstånd. Exemplen är: i bärande konstruktion, kulturhistoriska värden, vatten, el, gas, avlopp, eldstad och brandskydd.

Lagförslaget, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2019, innehåller många viktiga förändringar där de som gäller ombyggnation kan komma att få störst betydelse.

– I dag ser vi hur stora kultur- och miljövärden förstörs på grund av att nuvarande ombyggnadsregler i bostadsrättslagen är oklara och inte tar hänsyn till föreningens gemensamma intresse, säger Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist.

I förslaget ligger också att en bostadsrättshavare framöver ska kunna söka tillstånd hos hyresnämnden vid ett nekande av ansökan om förändringar. Det är ett förfarande som skulle göra det mindre kostsamt än i dag då avgörandet ligger hos tingsrätten, och i förekommande fall hovrätten. För förutom att bostadsrättshavarna i det aktuella målet i hovrätten förlorade, och nu inte får göra de förändringar de planerat, ska paret även betala alla rättegångskostnader, strax över 600 000 kronor.

Domen kan överklagas till Högsta domstolen, vilket kräver prövningstillstånd.

Skriv en kommentar

Mer som detta