Tomträttsavgifter – en kostnadsexplosion

07 okt 2011 | Dyrare tomträttskostnader kan innebära en rejäl kalldusch för många bostadsrättsföreningar framöver. Bostadsrättsorganisationen SBC tycker därför att det är angeläget att regering och kommuner tar tag i frågan.

- Förvisso kan frågan verka knastertorr, men inom det här området kommer nog nästa kostnadsexplosion för många bostadsrättsföreningar. Det är viktigt och angeläget att regering och kommuner tar tag i frågan, kommenterar vd Göran Olsson. Den 22 juni beslutade regeringen att tillsätta en utredning om vissa tomträtts- och arrendefrågor. Utredaren ska föreslå enklare regler för hur tomträttsavgälder ska bestämmas. Utredaren ska också undersöka tillämpningen av reglerna om avgift vid bostadsarrende och föreslå ändringar. Uppdraget om tomträttsavgäld ska redovisas i ett delbetänkande senast den 31 oktober nästa år. Det övriga uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2013.

Tomträtt innebär att fastighetsägaren hyr marken mot en så kallad avgäld, i övrigt fungerar det som att man äger marken. Lagstiftningen anger att om en kommun, som det är i de flesta fall, hyr ut mark med tomträtt så ska markhyran sättas med beaktande av markens värde och dessutom ska tomträttsupplåtaren få en ränta på kapitalet som motsvarar en långsiktig marknadsränta. Hyresavtalen skrivs normalt om vart femte eller tionde år, men det förekommer också mycket långa avtal på fyrtio och femtio år. Har då markvärdet stigit under avtalstiden kan höjningarna bli mycket kännbara för de drabbade bostadsrättsföreningarna, vilket slår direkt på boendekostnaderna. Att kommunerna hyr ut mark för bostäder har lång tradition. Riktigt populärt blev modellen på 1930- och 1940-talet. Då prissattes markhyrorna med sociala förtecken. I dag är tomträtterna en viktig inkomstkälla för många kommuner.

I dag är det mycket populärt hos byggare att använda tomträttssystemet. I stället för att flagga inför köparen av lägenheter med hela markkostnaden döljs dessa i försäljningskalkylen om det är kommunen som hyr ut marken. Men frågan är om det inte vore bäst för alla inblandade att marken i stället upplåts med äganderätt. För att slippa ur den rävsax som tomträttskontrakten innebär låter många kommuner villaägare köpa loss sina tomter till reducerade priser – men det tillåts som regel inte bostadsrättsföreningar göra. I spåren av den så kallade bostadsbubblan har taxeringsvärdena på fastigheter (som dels består av värdet på byggnaden, dels värdet på tomtmarken) stigit rekordartat. Vid senaste fastighetstaxeringen höjdes i snitt taxvärdet med 30 procent. Om det fördelar sig lika mellan byggnad och markvärde vet sannolikt ingen i dag. Men det indikerar att markvärdena som kommande tomträtter ska beräknas på kommer att öka – i värsta fall – explosionsartat. Många upplever också att räntorna som tomträttskalkylen baseras på sätts för högt, samtidigt som de finansansvariga i kommunerna gnuggar sina händer åt denna smygbeskattning. Regeringens utredare beträder ett känsligt område!

Skriv en kommentar

Mer som detta