Se över försäkringsskyddet regelbundet

18 jan 2012 | Vid en skada i huset behöver ofta fastighetsförsäkringen respektive hemförsäkringen träda in. Under senare år belastar försäkringsbolagen hemförsäkringens bostadsrättstillägg i större omfattning och föreningen har all anledning att teckna ett gemensamt bostadsrättstillägg för att försäkra sig om ett skydd.

Vad gäller för principer för skadereglering i föreningens fastighetsförsäkring? I dag tillämpar försäkringsbolagen olika regleringsprinciper, och de flesta styrelser är ovetande om vad som gäller för just deras försäkring. I vissa fall kräver försäkringsbolagen att nästan alla skador ska regleras genom fastighetsförsäkringen, särskilt när det gäller vattenskador som har mycket höga självrisker. I andra fall krävs medlemmar som saknar bostadsrättstillägg på hundratusentals kronor för skador som tidigare rymdes inom fastighetsförsäkringen. Inom försäkringsbranschen har det pågått en förändring av synen på hur vattenskador ska regleras.
 

Det handlar om fördelningen av skadekostnaderna mellan föreningens försäkring, fastighetsförsäkringen, och medlemmarnas hemförsäkring genom det så kallade bostadsrättstillägget. Tidigare var grundprincipen att nästan alla skador skulle belasta fastighetsförsäkringen. Försäkringarna hade tagits fram för hyreshus och täckte likt hyreshus alla skador, både i fastighetens yttre och inre utrymmen. Bostadsrättstillägget hade en mindre betydelse; det täckte nästan enbart utrustning den boende själv fört till lägenheten.

Men nu ändrar försäkringsbolagen den hittillsvarande så att ansvaret mer stämmer överens med bostadsrättslagen. Den förändrade synen innebär att bostadsrättshavaren, eller dennes försäkring, ska bekosta alla skador som uppstått på den del av lägenheten som bostadsrättshavaren har underhållsansvaret för enligt lag och stadgar. Detta motsvarar i stort sett lägenhetens ytskikt.

Skadorna på föreningens del av huset täcks naturligtvis av fastighetsförsäkringen. Den ganska krångliga fördelningen av fastighetsförsäkringens självrisker som många föreningar tillämpat behövs således inte längre med det nya synsättet.

Ett stort problem med dagens förändrade system kommer den dag en oförsäkrad medlem råkar ut för skador – det kan handla om riktigt stora summor. Naturligtvis önskar föreningen i egenskap av fastighetsägare veta vilka som är korrekt försäkrade och vilka som saknar skydd. Men utan det i dag allt vanligare gemensamma bostadsrättstillägget, som föreningen tecknar kollektivt för samtliga boende, saknar föreningen möjlighet att kontrollera vilka som är försäkrade och vilka som står utan. Det går till exempel inte att skriva tvingande stadgar att föreningens medlemmar måste vara försäkrade. En annan viktig detalj är att många bolag ser tätskiktet som en del av ytskiktet.

Om skadan beror på bristande tätskikt ser bolagen både tätskikt och ytskikt som skadeorsak. Eftersom skadeorsaken inte ersätts av försäkringen, får det konsekvensen att varken ytskikt eller tätskikt ersätts vid dessa skador. Detta medför att det är ännu viktigare att föreningen tecknar ett gemensamt brf-tillägg som har fullvärde och inte ett undantag enligt ovan.

Men styrelsen bör veta vilka principer det egna försäkringsbolaget tillämpar. Kanske bör saken utredas i anslutning till att föreningen gör en genomgång av gällande avtal. Försäkringar är ett av de områden som mår bra av regelbundna översyner.

Skriv en kommentar

Mer som detta