Så ska bokrisen lösas

Relativt nybyggda flerfamiljshus i Göteborg.
25 jul 2016 | DOKUMENT BOSTADSKRISEN. Mindre krångel, svårare att överklaga, fri hyressättning, förbud mot kommunala naturreservat, sänkt reavinstskatt, minskat ränteavdrag och möjlighet att använda en del av sitt pensionssparande till att köpa bostad. Förslagen är många från Din Bostadsrätts panel om hur bokrisen ska lösas. Här är tre frågor – och arton svar.

1) Krävs det några speciella reformer för att hushåll med medelinkomst även i framtiden ska ha råd att köpa bostad?

Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke:
– Absolut! Sänk avdragsrätten för räntor och stötta resurssvaga att bygga upp eget sparande genom subventionerat bosparande, kompletterat med ”startlån”, det vill säga en form av statliga topplån till förmånlig ränta.

Ola Johansson, bostadspolitisk talesperson (C):
– För förstagångsköpare vill vi reducera kravet på kontantinsats, förutsatt att de i motsvarande mån ökar amorteringsgraden på sitt bolån. Vi vill även införa ett särskilt riktat bosparande för unga.

Björn Hasselgren, sekreterare Bokriskommittén:
– Stimulanser till bosparande vore bra. Också att enskilda kan få möjlighet att använda del av sitt pensionssparande till placering i den egna bostaden.

Elisabeth Martin, vd Stockholms byggmästareförening:
– Vi förordar riktade bostadsbidrag till kapitalsvaga hushåll och att ett bosparande införs.

2) Vilka är de viktigaste åtgärderna för att öka byggandet?

Johan Löfstrand, bostadspolitisk talesperson (S):
– Regeringen har presenterat ett bostadspolitiskt paket på över 6 miljarder kronor. Det är den största satsningen på över 20 år. Ingen enskild åtgärd är tillräcklig för att lösa bostadsmarknadens problem. Därför behövs såväl investeringar som strukturreformer.

Elisabeth Martin, vd Stockholms byggmästareförening:
– Förbättra kommunernas planberedskap, typgodkända byggnader som kan korta ned handläggningstiden för bygglov och stärk möjligheten för resurssvaga hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden.

Maria Pleiborn, demograf teknikkonsultföretaget WSP:
– Stödja efterfrågan bland alla typer av hushåll. Via bidrag för dem som inte kan betala själva, via subventionerat sparande för dem som kan spara till en bostad och via lägre reavinstskatter för dem som på ålderns höst vill bo på ett annat sätt.

Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke:
– Öka kommunernas planberedskap, ta bort hinder för byggande (till exempel förbjuda kommunala naturreservat, medge undantag mot strandskyddet), höjda bostadsbidrag, subventionerat bosparande och förändringar av skatteregler som i dag motverkar människors vilja att flytta.

Ola Johansson, bostadspolitisk talesperson (C):
– Reformer som gör det enklare och billigare att bygga, ökad konkurrens inom byggsektorn samt fler ekonomiska incitament och möjligheter att kunna efterfråga nyproduktion. Mer flexibelt användande av planinstrumentet och kortare planeringsprocesser. Kretsen av sakägare med rätt att överklaga bör begränsas. Överklagandeprocessen måste bli snabbare.

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson (V):
– Investeringsstöd för att bygga hyresrätter. Regional bostadsplanering som ger bindande riktlinjer för kommunerna.

Robert Hannah, bostadspolitisk talesperson (L):
– Bland annat fri hyressättning i nyproduktion, typgodkända hus fria att bygga i hela Sverige och bättre rörlighet i befintligt bestånd genom att mjuka upp uppskovsreglerna.

3) Behöver hushållens skuldsättning minska?

Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna:
– En del hushåll skulle nog behöva minska sin skuldsättning medan andra inte behöver det. Den mest effektiva åtgärden för att minska skuldsättningen är att skapa en fungerande bostadsmarknad med ett ökat utbud av hyreslägenheter.

Per Bolund, finansmarknadsminister (MP):
– Takten i uppgången av hushållens skuldsättning är oroande men har flera olika förklaringar, bland annat att fler äger sin lägenhet i dag. Amorteringskravet syftar till att få ned skuldsättningen bland de hushåll som har allra högst skuldsättning. Jag vill inte utesluta att ytterligare åtgärder kan behövas om skuldsättningen fortsätter att öka snabbt.

Maria Pleiborn, demograf teknikkonsultföretaget WSP:
– Nej, jag tycker inte att vi har problem med detta i Sverige i dag. Vi har ett högt sparande och höga skatter. Det missar man ofta. Om inte hushållen får låna pengar till bostäder – vem ska då betala?

Lennart Weiss, kommersiell direktör Veidekke:
– Det här är en debatt med många missförstånd och rena felaktigheter. Belåningsgraden ligger konstant på 70 procent och i stort sett alla hushåll med höga lån amorterar. Det behövs en politik som stöttar hushållen att bygga upp ett sparande. Det kan efter norsk modell ske med subventionerat bosparande och startlån. Med en nationell sparkultur skapas per automatik en god amorteringskultur. Det gäller alltså att börja i rätt ände.

Caroline Szyber, bostadspolitisk talesperson (KD):
– Ja, det är därför vi stöder det amorteringskrav som nu införs.

Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson (V):
– Ja. Den privata skuldsättningen är en risk för stabiliteten i det finansiella systemet och för den svenska ekonomin. Prisstegringen på bostäder behöver dämpas för att undvika en bostadsbubbla. Fastighetsavgiften behöver göras om till en rättvis fastighetsskatt och ränteavdragen minskas.

Ola Johansson, bostadspolitisk talesperson (C):
– En sund amorteringskultur är ett första steg för att minska skuldsättning, utöver detta behövs en översyn av ränteavdragen och de ekonomiska reglerna som omgärdar bostadsmarknaden.

Mikael Bergling

Läs också:
Krisen på bostadsmarknaden – nu avgörs spelreglerna
Sverige behöver bygga 500 fler bostäder – varje vecka
Lång väg till eget boende
Så ska bokrisen lösas

Skriv en kommentar

Mer som detta