Så mycket tjänar bankerna på bolånen

Bild Henrik Braconier, chefekonom Finansinspektionen
01 nov 2018 | Under de senaste tio åren har bankernas bruttomarginal på bolån vuxit med mer än 600 procent. Det gör att bankerna nu tjänar 15 700 kronor per år för varje utlånad miljon. En förklaring till den kraftiga ökningen är tuffare krav från myndigheternas sida. – Men bara delvis. Bankerna tjänar mycket pengar på bolån, säger Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier.

Tema | Boräntor

I fjol gick de svenska storbankerna med över 100 miljarder kronor i överskott. En del av vinsterna kom från svenska folkets bostadslån. Som grafiken bredvid visar är bankernas marginal på bostadslån rekordstor, även om den har sjunkit något under de senaste månaderna.

I januari 2008 var bruttomarginalen, det vill säga bankernas utlåningsränta minus finansieringskostnad, i genomsnitt 0,23 procent. Tio år senare, i januari 2018, hade den ökat till 1,7 procent.

Det innebär en skillnad i in- och utlåningsränta på 51 000 kronor per år på ett lån på tre miljoner kronor.

Sedan i vintras har räntemarginalen sjunkit något och var i augusti strax under 1,6 procent, men är fortfarande historiskt mycket stor. Bankens överskott är nu 15 700 kronor per utlånad miljon.

Ted Lindqvist, vd för analysföretaget Evidens, säger att en förklaring till ökade räntemarginaler är skärpta statliga regler kring hur stort eget kapital som bankerna måste ha i förhållande till utlånat kapital. En annan är de avgifter som bankerna betalar till den statliga resolutionsfonden.

– När andelen eget kapital blir större vill bankerna höja sina utlåningsräntor för att bankägarnas avkastning ska kunna vara oförändrad. Ökade kapitalkrav på bankerna motiveras av myndigheterna med att bankerna själva ska kunna bära kreditförluster vid eventuella kriser.

– Samtidigt är det mycket små risker med just bostadslån. All tillgänglig data, inklusive Finansinspektionens årliga stresstester, talar för att bolånetagarnas återbetalningsförmåga är mycket god även vid mycket svåra störningar i ekonomin.

Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier bekräftar att skärpta statliga krav på bankerna är en förklaring till ökade räntemarginaler.

– Men det är en ganska stor del av uppgången som inte kan förklaras av det eller av andra ökade kostnader för utlåning. Bankerna har en väldigt hög lönsamhet och tjänar mycket pengar på bostadslånen.

Varför kan de göra det?

– En förklaring är att det är stor efterfrågan på lån. I en växande marknad kan man i allmänhet ta ut högre priser. En annan är att konkurrensen på marknaden fungerar lite si så där.

– Vi konsumenter är ofta dåliga på att förhandla med bankerna om lånevillkoren. Vi behöver bli bättre på att shoppa runt bland bankerna för att konkurrensen ska fungera.

Hur är det i andra länder?

– I ett europeiskt perspektiv är de svenska räntemarginalerna höga, även om det kan vara svårt att jämföra rakt av mellan länder.

Konsumenter är ofta dåliga på att förhandla med bankerna om lånevillkor.

Johan Hansing, chefsekonom på Svenska Bankföreningen, är av motsatt uppfattning.

– Räntemarginalen visar bara skillnaderna mellan bankernas finansieringskostnader och det pris man tar ut för att låna ut pengar. Bankerna har ju även andra utgifter. Efter finanskrisen har det till exempel tillkommit mycket hårdare krav på bankerna som gör att deras kostnader för bolånen har ökat.

– Att bara jämföra skillnaden mellan in- och utlåningsräntorna är ungefär som om en Ica-handlares vinst på tomater skulle vara skillnaden mellan inköps- och försäljningspriset. Handlaren har ju även kostnader för bland annat lokal, personal och marknadsföring. Samma sak är det med bankerna. Dessutom var bankernas marginaler på bolånen obefintliga eller mycket små före finanskrisen. Lånen var för många banker till och med en förlustaffär och ett sätt att locka till sig nya kunder. Det var inte hållbart.

Tidigare i år lanserade riksbankschefen Stefan Ingves idén om att politikerna borde lagstifta om att en större del av svenskarnas bolån ska bindas till fast ränta. I dag är fördelningen 70/30 mellan rörlig och bunden ränta.

– Vi har en annan uppfattning. För vissa hushåll vore det bra om de band räntan i större utsträckning än vad de gör i dag. För andra hushåll vore det inte så. Det varierar, säger Henrik Braconier.

För samhället?

– Att lagstifta om att viss andel av lånen ska ha bunden ränta tror jag inte på i dagens läge. Det skulle bland annat göra Riksbankens penningpolitik mindre verkningsfull vid en ekonomisk kris.

Varför då?

– Sänker Riksbanken räntan för att stimulera ekonomin får bland annat de som har rörliga räntor på sina bostadslån minskade ränteutgifter och kan då hålla uppe konsumtionen. Men ju större andel av lånen som är bundna, desto mindre effekt har en räntesänkning på ekonomin, säger Henrik Braconier.

Mikael Bergling

Läs om hur du kan sänka din bolåneränta här.

Skriv en kommentar

Mer som detta