Rekord i skulder

31 okt 2017 | Bostadspriserna fortsätter att stiga och sätta nya rekord. Samma sak gäller hushållens skulder. Under de senaste 20 åren har kvadratmeterpriset på en genomsnittlig bostadsrätt i Sverige ökat med 750 procent.

Våra bostadslån skjuter i höjden. Är det ett problem? Och i så fall – vad bör göras?

I somras passerade svenskarnas bolån för första gången 3 000 miljarder kronor.

Men trots att såväl bostadspriserna som belåningen har stigit betydligt mer än inkomsterna, tror åtta av tio svenskar att bostadspriserna kommer att fortsätta uppåt, enligt en opinionsundersökning från augusti i år som Svensk Fastighetsförmedling har beställt.

Stefan Palmqvist, tf chefsekonom på Finansinspektionen, säger att det finns flera förklaringar till de senaste årens ökade priser på bostäder och svenska folkets växande skuldsättning.

– En viktig drivkraft är bristen på bostäder och en tydlig urbaniseringstrend. Människor flyttar i allt större utsträckning till större städer där bostadspriserna är högre. Storstockholm har ökat med 500 000 invånare de senaste 20 åren. Samtidigt har det byggts 150 000 nya bostäder i regionen. När efterfrågan överstiger utbudet stiger priset. Till det ska läggas de låga räntorna.

– En annan förklaring till hushållens ökade skulder är att vi i dag äger vår bostad i högre utsträckning än för exempelvis 15 år sedan.

Ombildningen av hyresrätter till bostadsrätter har gjort att fler hushåll än tidigare tagit bostadslån. Den avskaffade fastighetsskatten har också haft betydelse för prisuppgången.

Vad är problemet med att lånen ökar?

– Vi ser i dagsläget inga stora risker för den finansiella stabiliteten. Bankerna är noggranna i sin kreditprövning. Finansinspektionen har bland annat infört bolånetak och amorteringskrav. Dessutom har vi föreslagit en skärpning av amorteringskravet. Hushåll som lånar mycket i förhållande till sin inkomst kommer att få amortera mer, säger Stefan Palmqvist.

– Vår skuldsaneringslagstiftning gör att det är väldigt svårt att bli av med en skuld. Dessutom betalar svenskarna på sina bolån nästan vad som än händer.

Därför tror inte vi att hushållens bolån primärt är en risk för den finansiella stabiliteten.

Vad är då risken?

– Ungefär 80 procent av ökningen av hushållens skulder från 1995 och framåt kan förklaras med fundamentala faktorer, till exempel att hyresrätter har ombildats till bostadsrätter och att räntorna har gått ner. Men fundamentala faktorer kan förändras. Räntorna kan stiga och den goda konjunkturen försämras. Människor kommer då att fortsätta betala på sina bolån, men man kommer att tvingas dra ner på annan konsumtion vilket drabbar jobben och tillväxten och förstärker konjunkturnedgången.

Bo Söderberg, chef för Boverkets analysavdelning, är av samma uppfattning.

– I ett längre perspektiv kommer inte räntorna att vara så låga som de är i dag. När de går upp blir det mindre pengar kvar till annan konsumtion, vilket påverkar samhällsekonomin negativt. Det blir en cirkel nedåt. Dessutom lär en del få problem med att klara sina skulder.

Vad bör politikerna göra?

– Jag tycker att det vore bra med en stor blocköverskridande reform av hela bostadsbeskattningen. Men det är viktigt att förändringarna sker successivt och att man i god tid i förväg annonserar vad som ska förändras så att svenska folket kan ställa in sig på det. Att plötsligt ta bort exempelvis ränteavdragen kan utlösa en bostadskrasch, säger Bo Söderberg.

Stefan Palmqvist berättar att hushållens bostadsskulder – i förhållande till inkomsterna – är högre i Danmark än i Sverige.

– Men så har man också haft större bekymmer än vad vi har haft och drabbades hårdare av  finanskrisen 2007 – 2008 än vad vi gjorde. I Danmark föll bostadspriserna med cirka 20 procent. I Sverige föll de med fem procent. Den privata konsumtionen i Danmark har ännu inte kommit tillbaka till den nivå som den var på före finanskrisen. I Sverige är den privata konsumtionen ungefär 20 procent högre än vad den var före krisen.

Vad tror du har hänt om fem år i Sverige?

– Stigande räntor kommer att dämpa hushållens möjligheter att ta stora lån. Men jag tror inte på ett kraftigt bostadsprisfall. Det finns så många fundamentala faktorer som talar för att bostadspriserna kommer att fortsätta vara höga. Däremot förväntar vi oss att prisökningarna går in i en lugnare fas.

Mikael Bergling

Skriv en kommentar

Mer som detta