Nej, ingen bubbla – men risker finns

Bild Västra Hamnen
27 okt 2017 | Det finns ingen pris- eller bolånebubbla. Det menar Harry Flam som är professor emeritus i nationalekonomi vid Stockholms universitet. – Människor köper bostäder för att bo i dem och inte som investeringsobjekt. Men skulle räntorna stiga till nivåerna före finanskrisen kan det bli problem för en del hushåll.

Experternas analys:

Harry Flam säger att en bubbla är när prisökningar drivs av förväntningar om framtida prisstegringar.

– Så är det inte med bostadsrätter. Fundamentala faktorer förklarar det mesta av prisuppgången.

Vad händer när räntorna stiger?

– Jag tror inte att det blir några snabba ränteökningar, utan gradvisa anpassningar under flera år. Men självklart kan en del hushåll få problem. De har kanske ställt in sin konsumtion på låga räntor. Går räntorna i stället upp måste de dra in på annat, vilket klart kan påverka hela ekonomin om många agerar så. Men så tror jag inte att det blir.

Ted Lindqvist, vd för fastighetsrådgivaren Evidens, säger att debatten om de svenska hushållens skulder är onyanserad.

– I Sverige äger vi våra bostäder i större utsträckning än vad man gör i många andra länder. Det betyder att vår bostadsfinansiering i hög grad sköts av hushållssektorn. Att då, som många gör, jämföra de svenska hushållens skuldkvot med hur skuldkvoten ser ut i andra länder är missvisande.

– Tar man i stället hänsyn till hur stor andel i Sverige som äger sin bostad, är vår skuldsättning som i många andra länder. Nybeståndet i Sverige domineras dessutom av bostadsrätter och småhus.

Vad bör politikerna göra?

– Det har gjorts ganska mycket. Det har till exempel införts både bolånetak och amorteringskrav. Skattesystemet skulle dock behöva justeras. I dag är det ganska billigt att bo, men dyrt att flytta. Där kan man göra en del. Men jag tror att man ska gå ganska försiktigt fram, säger Ted Lindqvist.

Harry Flam anser att det var ett misstag att ta bort fastighetsskatten.

– Man borde för flera år sedan ha börjat reducera ränteavdragen. Ju högre ränteavdrag, desto större lån kan du ta. Och ju högre belåning du har i förhållande till din disponibla inkomst, desto känsligare är du för förändringar som arbetslöshet och liknande.

Vad bör ske nu?

– Det vore bra med en uppgörelse över blockgränserna kring fastighetsbeskattningen.

För att inte utlösa en kris på bostadsmarknaden, och i ekonomin, gäller det dock att gå varligt fram.  Under övergången gör man hushållen mer känsliga än vad de är idag.

Nordeas chefsekonom Annika Winsth säger att det är viktigt att få igång byggandet av billiga bostäder.

– Det är inte rimligt att framför allt unga människor ska behöva skuldsätta sig på det sättet som de tvingas till i dag. Det innebär dessutom att de som inte kan få hjälp av sina föräldrar ofta har problem att flytta dit jobben finns.

Vad bör man göra?

– Vi behöver bygga enklare. Det har visserligen hänt en del, men det är långt ifrån tillräckligt. Regelverket måste förenklas ytterligare. Får man till exempel bygglov för en sorts fastighet i en kommun, borde det tillståndet gälla i hela landet. I bostäder för yngre människor skulle man kanske kunna mäta bullernivån inomhus i stället för på gatan. Kanske behöver inte alla nya bostäder vara handikappanpassade. Det räcker kanske med hälften, vilket skulle förändra kraven på badrum, hissar och annat som gör bostäderna dyrare. Det krävs en mosaik av åtgärder och att man tittar på allting, anser Annika Winsth.

– På skattesidan har politikerna massor att göra. Men där är jag inte ett dugg optimistisk.

Mikael Bergling

Läs mer och se hur finansmarknadsminister Per Bolund ser på saken.

Skriv en kommentar

Mer som detta