Lyssna på revisorn om val av avskrivningsmetod

02 dec 2014 | De föreningar som tillämpat progressiva avskrivningar undrar hur de ska agera nu när det inte längre är tillåtet. Bostadsrättsorganisationerna och revisorerna tittar på ett nytt regelverk. Men hur ska föreningarna behandla avskrivningarna i väntan på ett sådant?

Progressiva avskrivningar innebär att små avskrivningar görs i början för att sedan öka över tid och metoden har tillämpats i hus som byggts eller ombildats till bostadsrätt under de senaste tio åren.

Bakgrunden är att statliga Bokföringsnämnden förbjöd progressiva avskrivningar under våren 2014. Det har införts nya redovisningsregler som innebär att föreningar ska välja vilket regelverk som styr upprättandet av årsredovisningen, K2 eller K3. K2 är tänkt att fungera på samma sätt som nu gällande regler, utan större ändringar i redovisningsprinciper.

K3 är en nyhet, som avses bli huvudalternativet där huset indelas i olika delar, komponenter. Tolkningen har så här långt varit att K2 är den metod som bäst lämpar sig för bostadsrättsföreningar, i synnerhet de föreningar som nu behöver lämna den progressiva avskrivningsmetoden bakom sig. I väntan på att ett nytt regelverk kommer, som är bättre anpassat för bostadsrättsföreningar och som diskuteras mellan revisorerna och bostadsrättsorganisationerna, har K2 varit mest sannolik.

Men det kommer nya besked om hur man ska tolka K2 då särskilda avskrivningar av till exempel stambyten och fasadrenoveringar förbjuds. Dessa underhållsåtgärder ska belasta årets resultat. Skillnaden mellan K2 och K3 handlar om hur man ser på fastigheten.

Utgångspunkten i K2 är att se huset som en enhet och framför allt av förenklingsskäl arbetar ekonomerna med en schablonavskrivning. Om till exempel 50, 100 eller 200 år är hela tillgången utsliten och ska totalt ersättas av en ny likvärdig. Alla pengar som plöjs ner i huset i en eller annan form är en direkt kostnad som påverkar årets resultat, så länge det inte uppenbart tillför några förbättrade, nya egenskaper.

Avskrivningsmetoden K3 fungerar annorlunda. Den betraktar huset som att det är sammansatt av ett antal delar, det vill säga komponenter, som skrivs av i takt med att respektive del slits ut. Avskrivningarna medför att det finns resurser i föreningen att ersätta komponenten den dag då den är slut. Styrelsen kan också föra ett bättre samtal om vilka delar av huset som ska återinvesteras, till skillnad från K2 som enbart avser anskaffningskostnaden.

En nackdel med K3, som vissa hävdar, är att avskrivningarna blir högre jämfört med en schablonavskrivning. Men fördelen är att den motsvarar förbrukning och förslitning och drabbar resultatet rätt år.

Många av landets bostadsrättsföreningar har tillämpat en variant av K2. Föreningarna gör i de flesta fall en årlig generell avskrivning på husets anskaffningskostnad och därutöver skriver de också separat av större förbättringskostnader, till exempel stambyte eller fasadrenoveringar.

Nu står det klart att de flesta revisorer inte kommer att acceptera detta förfarande med förbättringskostnader i revisionen av 2014 års redovisning. De kommer också att kräva att tidigare gjorda avskrivningar återförs som en kostnad i det första bokslutet. För föreningar som varit verksamma några år väntar därför stora underskott för 2014 års verksamhet, om de väljer att tillämpa K2.

Vilken avskrivningsmetod föreningarna ska välja måste utgå från varje förenings individuella förutsättningar. Om man tillsammans med revisorn tycker att K2 fungerar, innebär det ingen större förändring i förhållande till nuvarande redovisning. Men om revisorn inte accepterar K2, då återstår bara det nya alternativet, nämligen K3. Föreningen måste alltså lyssna av med sin revisor. Dagens läge är långt ifrån klart.

Skriv en kommentar

Mer som detta