Krönika: Bostadsrätt inte längre på undantag

09 dec 2014 | Avskrivningar, andrahandsuthyrning och amorteringskrav har varit tre stora frågor under 2014 i Bostadsrättssverige. Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna, konstaterar att bostäder och bostadsbrist är ett ämne som tar allt mer plats.

Vi behöver blicka tillbaka för att förstå samtiden och för att kunna se framåt. Det gäller både privat och i vårt professionella yrkesliv. Att avskrivningsmetod för nyproducerade och ombildade bostadsrättsföreningar har blivit så stor och omtalad är ingen slump. Det är inte heller någon slump att riksdagen har beslutat om nya regler vid andrahandsuthyrning av bostadsrätt eller att Finansinspektionen föreslagit tvångsamorteringar. Dessa regleringar har sin bakgrund i att bostadsrätten blivit ett vanligt sätt att bo i Sverige, den är ingen boendeform på undantag längre.

Bostadsrätten har funnits sedan 1930 då bostadsrättslagen kom och innan dess fanns bostadsföreningar. Men bostadsrätten var ingen vanlig boendeform under många år. Efter andra världskriget valde den socialdemokratiska regeringen att satsa på det hyrda boendet och allmännyttan. En intressant detalj i detta är att syskonpartiet i Norge valde att satsa på det ägda boendet även i flerfamiljshus och det är därför hyresrätten är så sällsynt i vårt grannland.

Det var först under 1970- och 1980-talet som bostadsrätten tog fart och började öka till de nivåer som vi har i dag. I flerfamiljshus dominerar fortfarande hyresrätten men 40 procent av lägenheterna är bostadsrätter. Att bostadsrätten ökar i dag är inte så konstigt eftersom finansieringen av bostadsbyggandet har lagts över på hushållen, det är ju de som i dag ofta tar lån för att köpa sin bostad.

Som en etablerad boendeform blir det också mer aktuellt att reglera den, från samhället i stort och från politiskt håll. Den kan användas i ett politiskt syfte, till exempel är ändrade regler vid andrahandsuthyrning ett sätt för en regering att få fram fler bostadstillfällen. Även förslaget om amorteringar är ett exempel då Finansinspektionen är orolig för hur hushållens skuldsättning ska påverka den personliga och nationella ekonomin.

När bostadsrätten blivit vanlig behövs också en intresseorganisation som blir en röst för alla dem som bor och verkar i föreningarna, och det är precis det vi är. Stora delar av vår verksamhet handlar om att hjälpa styrelserna i vardagen genom vår rådgivning och bostadsrättsskola. En annan del av verksamheten handlar om att svara på remisser med lagförslag, träffa politiker och lyfta de frågor som vi ser som viktiga.

En fråga vi tagit upp för diskussion många gånger under 2014 är den om hur förstagångsköpare ska kunna få en bostad. Vi ser hur svårt det har blivit – och här handlar det återigen om att bostadsrätten har blivit vanlig – för unga och nyinflyttade att komma in på bostadsmarknaden på grund av de höga krav som ställs.

Så här i slutet av året kan jag konstatera att Bostadsrätterna fått många nya medlemsföreningar under året, då vi nu är uppe i nästan 6 500 stycken. Men vi vill bli fler. Känner du till någon förening som inte är medlem än? Berätta för dem om den nytta ni haft av medlemskapet.

Skriv en kommentar

Mer som detta