Koll på ny medlem

15 aug 2017 | Att styrelsen godkänner nya medlemmar som köper en lägenhet i föreningen, kan ses som ett rutinarbete. Det är endast i undantagsfall som styrelsen kan säga nej till en ny medlem.

I bostadsrättslagen står ”Den som en bostadsrätt har övergått till får inte vägras inträde i föreningen, om de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna är uppfyllda och föreningen skäligen bör godta honom som bostadsrättshavare”. De undantag som kan finnas i stadgarna handlar ofta om seniorföreningar där det finns åldersgränser eller om föreningen är anpassad för till exempel allergiker. En bostadsrättsförening har alltid rätt att neka en juridisk person medlemskap, oavsett vad som står i stadgarna, undantaget lokalbostadsrätter. I övrigt ses en bostadsrättsförening som öppen för alla. Självklart får styrelsen inte direkt eller indirekt diskriminera någon utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i lagen: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Med detta sagt finns några situationer då styrelsen ska vara uppmärksam.
1. Kan köparen betala månadsavgiften?
2. Vad har köparen för ”vandel”?
3. Rör det sig om ett rent spekulationssyfte där köparen inte har för avsikt att bosätta sig i föreningen?

På många håll i dag kostar bostäderna en hel del, och i synnerhet mer än för några år sedan. Den som köper en bostad måste också finansiera den på något sätt, antingen genom sparat kapital eller banklån. När banken beviljar ett lån har den gjort en kreditprövning som visar att låntagaren både kan betala ränta, eventuell amortering, avgift till föreningen och ha pengar kvar att leva på. I sådana fall är det sällan som en bostadsköpare inte kan betala avgiften. Undantagsfallen då styrelsen kan ha anledning att fråga bostadsköparen om betalningsförmågan är om denne saknar inkomster. Å andra sidan går det inte heller att säga att en köpare måste ha en viss nivå på inkomsten för att antas eller nekas medlemskap.

Ett nej måste med andra ord vila på mycket starka grunder. Skulle en situation uppstå där en bostadsrättshavare inte kan betala sina avgifter, har bostadsrättsföreningen som regel möjlighet att få tillbaka pengarna vid en tvångsförsäljning enligt bostadsrättslagen.

Skötsamhet och vandel är en annan faktor. Här kan det röra sig om personer där styrelsen har kunskaper om allvarlig misskötsamhet i tidigare boende. Sådant kan vara svårt att veta, i synnerhet på större orter, och styrelsen har ingen rätt att begära in utdrag ur belastningsregistret. Styrelsen kan inte neka medlemskap därför att en köpare vägrar lämna sådant utdrag. I tveksamma fall kan styrelsen begära referenser från köparen.

Det finns de som köper en bostadsrätt på spekulation, för att till exempel renovera och omedelbart därefter sälja lägenheten. Andra köper lägenhet men avser inte att bosätta sig i den. Dessa köpare kan styrelsen neka medlemskap men oftast hamnar det i ett läge där bevisningen är svår. Den som köper en lägenhet inför pensioneringen kan göra så enligt lag och ha rätt att hyra ut lägenheten i andra hand. Denne behöver därför inte bosätta sig i föreningen under några år.

En köpare som av någon anledning nekas medlemskap kan ta sitt ärende till hyresnämnden, som då får pröva frågan. Generellt sett tar denna hantering ganska lång tid. I stället kan  säljaren välja att lägga ut bostadsrätten till försäljning igen. Att neka någon medlemskap ska sammanfattningsvis grunda sig på starka skäl.

Den styrelse som säger nej av fel skäl kan råka illa ut. Säljaren får kanske mindre betalt i nästa försök att sälja och det har då hänt att bostadsrättsföreningar blivit stämda och förlorat i rättsliga instanser och därmed fått betala skadestånd.

Skriv en kommentar

Mer som detta