Hur mycket tål hushållen?

Ulrika Blomqvist
28 dec 2017 | Många är redan utestängda från bostadsmarknaden. Det utökade amorteringskravet innebär att en sjuksköterska eller lärare framöver kommer att behöva lägga mer än hälften av sin inkomst på bostaden. Finns det någon egentlig gräns för hur höga amorteringar ska vara? Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist ställer sig frågan i en ledare i Fokus Bostadsrätt.

Den tidigare statsministern Göran Persson skrev en bok med titeln ”Den som är satt i skuld är inte fri”. Då handlade det visserligen inte om enskildas skulder, utan om Sveriges statsfinanser. Synsättet är dock vanligt. Jag får ofta höra att ”det är självklart att den som lånar pengar också betalar av det, för det är ju ett lån”. Och jag kan inte annat än att hålla med om att det är bra att amortera på sina lån. Men min fråga är hur mycket bolånetagare ska betala och hur mycket de klarar av?

Under senare år har kraven på den som vill köpa en bostad stramats åt i betydande utsträckning. Den första stora skärpningen var kravet på minst 15 procent i kontantinsats. Senare har vi fått se ett amorteringskrav som innebär att den som köper en bostad måste amortera upp till två procent av marknadsvärdet per år. Finansinspektionen skärper nu amorteringarna, vilket innebär att den som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst ska amortera ännu en procent. Anledningen till åtstramningarna är de kraftiga prisuppgångarna, då hushållen vid en ränteuppgång skulle lägga mer på bolånen än konsumtion.

Hushållens skuldsättning diskuteras oftast ur ett makroekonomiskt perspektiv. Det jag saknar i debatten är hur åtstramningarna påverkar enskilda hushåll och dess möjlighet att skaffa sig en bostad. Vi har därför via vår webbplats amorteringskollen.se räknat på detta. Redan idag kan vi konstatera att många hushåll inte har en chans att köpa en bostad. De blir då hänvisade till hyresmarknaden där köerna kan vara årslånga. Unga med föräldrar som kan hjälpa till med kontantinsatsen har klarat sig så här långt, men då gäller det att ha tur här i livet. Med det nya amorteringskravet, alltså där ett hushåll lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten, kommer effekterna att bli än mer drastiska.

En sjuksköterska eller lärare i någon av våra storstäder kommer framöver att få lägga mer än hälften av sin lön på bostaden, vilket det nya amorteringskravet bidrar till. Vid köp av en bostad på 2,5 miljoner kronor krävs 375 000 kronor i kontantinsats. Här måste jag säga att det inte ens är säkert att hen skulle få ett lån. Men om det går kan det röra sig om en liten tvåa i Solna eller något större i Mölndal. Sjuksköterskan eller läraren måste sedan amortera drygt 5 300 kronor i månaden. Med avgiften till bostadsrättsföreningen och hemförsäkring och el, så hamnar boendekostnaden varje månad på 12 000 kronor. Och det innan räntorna går upp. Hoppas hen inte har några barn att försörja. Saken blir annorlunda om det handlar om två vuxna i ett hushåll, men hur går det för den som vill separera?

Ja, det är bra att amortera. Frågan är bara hur mycket som är ”bra att amortera” och vem som ska kunna skaffa sig en bostad framöver? En del menar att sänkta priser på bostadsmarknaden kommer att lösa en del problem men våra beräkningar visar att sjuksköterskan eller läraren ändå har en rejäl summa att betala varje månad.

Vi har genom åren föreslagit en rad lösningar, bland annat ett skattegynnat bosparande och startlån för dem som ska in på bostadsmarknaden. Därutöver behöver vi bostäder i olika prisklasser och ett fungerande finansiellt system, för till syvende och sist är det ändå hushållen som i olika former ska betala för de bostäder som behövs.

Skriv en kommentar

Mer som detta