Här byggs framtidsstaden

Dataframställd bild av framtidsstaden
13 okt 2017 | Strax norr om Lunds stadskärna, mitt ute på den skånska leråkern, byggs framtidsstadsdelen Brunnshög. – Målet är en världsledande livs-, forsknings- och innovationsmiljö, säger Eva Dalman som är Lunds kommuns projektchef för området.

Lund satsar på hållbarhet och innovativ miljö i Brunnshög

Den nya stadsdelen växer fram kring de båda forskningsanläggningarna MAX IV och ESS och ska bli en tät, hög och grön del av den gamla universitetsstaden.

– Även om stadsdelen var planerad sedan tidigare, är det självklart att området kommer att präglas av att ha två av världens främsta forskningsanläggningar som grannar, säger Eva Dalman.

Inom några decennier ska det bo och arbeta 40 000 personer i området. De första bostadshusen väntas börja byggas i höst. Även om de flesta husen i området kommer att vara flerfamiljshus – varav några sju eller åtta våningar höga – planeras det också för stadsradhus med egna små tomter.  hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter ska ligga sida vid sida.

– Ska vi skapa en innovativ miljö där människor möts, utbyter idéer och skapar framtidslösningar måste vi blanda bostäder med arbetsplatser, forskare med andra yrkesgrupper, gamla med unga. Det måste bli till en brett sammansatt mosaik av både händelser och människor, berättar Eva Dalman.

– Byggrätterna säljs därför med kravet att byggarna levererar smart-city-lösningar och  framtidsinnovationer.

Minst två tredjedelar av trafiken till och från Brunnshög är tänkt att ske med cykel eller  kollektivtrafik. 2019 väntas en ny spårvagnslinje från Lunds centralstation till området vara klar.

I höst påbörjas bygget av ett lågtemperaturnät för fjärrvärme, det hittills största i världen.

I stället för att kylas bort och gå till spillo ska spillvärmen från forskningsanläggningarna Max IV och ESS värma upp området.

Det planeras också för affärer, restauranger, gym, skolor, apotek, solceller på hustaken, småskaliga vindkraftverk och trädplanteringar som minskar kylbehovet och dämpar blåsten.

Extremregn kan tas om hand på översvämningsbara torgytor, gårdar och parker medan hustaken får ekologiska odlingar i växthus eller gröna tak som fördröjer dagvatten och ger kyla vid värmeböljor.

Lägenheter byggs flexibla utan fasta innerväggar som enkelt kan anpassas till de boendes individuella behov och till detta bil- och cykelpooler och mycket annat.

Mycket är dock ännu på idé- och planeringsstadiet.

– Vi ser också framför oss nya och mer effektiva sätt att använda husen. I dag har vi i samhället stora kontorshus som är tomma på nätterna samtidigt som många bostadshus är tomma på dagarna.

Det borde gå att korsbefrukta dessa på ett klokt sätt, säger Eva Dalman.

Nyligen berättade bostadsminister Peter Eriksson på ett frukostseminarium  att regeringen gett Boverket i uppdrag att ta fram nya regler och styrmedel för det framtida byggandet.

– Vi måste bygga på ett mer klimatsmart och hållbart sätt. Det är bland annat viktigt att vi tittar på utsläpp, energieffektivitet och liknande i ett livscykelperspektiv. Vi måste också bygga mer socialt hållbart, det vill säga bostäder som folk har råd att bo i, säger Peter Eriksson.

SÅ PLANERAS BRUNNSHÖG

När Brunnshög är fullt utbyggt väntas det bo och arbeta 40 000 människor i området. Förutom bostäder planeras det för universitets- och högskolefilialer, forskarhotell, gym, restauranger, caféer, skolor, bibliotek, affärer, vårdcentral, kontor och apotek.

Visionen för området bygger på tre delar:

• Världens främsta forskningsanläggningar.

• Europeiskt föredöme för hållbart stadsbyggande.

• Internationellt utflyktsmål för vetenskap, kultur och rekreation.

Skriv en kommentar

Mer som detta