Fler köper bostad till sina barn

Det blir allt vanligare att föräldrar köper bostadsrätter till sina barn, och bosparandet kan börja i tidig ålder. Som vuxen går det också att deläga en lägenhet med sina föräldrar som börjar bli till åren. Men styrelsen måste ge sitt klartecken.
24 nov 2016 | Det blir allt vanligare att föräldrar köper en bostadsrätt till sina barn. – Delat ägande mellan barn och föräldrar är i grunden något positivt, säger Peder Halling som är jurist på Bostadsrätterna.

Inte minst i storstadsregionerna och på universitetsorterna, där det kan vara extra svårt att få tag på hyresrätter, har det blivit vanligare att föräldrar hjälper sina barn med finansieringen av den första lägenheten. Vid köp av en bostadsrättslägenhet vill ibland både föräldrarna och barnet stå som ägare och bli medlemmar i föreningen.

– En del föreningar är lite njugga i sin inställning och tycker inte att man ska dela på ägarskapet, att det är de eller den som ska bo i lägenheten som också ska äga den. Det är i och för sig en riktig inställning, men från Bostadsrätternas sida har vi ändå menat att föreningarna mycket väl kan acceptera ett delägarskap så länge det håller sig inom den trängre familjekretsen. Vi anser att det gynnar bostadsrätten som boendeform.

Kan föreningen säga nej?
– Ja. Bostadsrättsföreningen har möjlighet att stoppa ett sådant arrangemang med stöd av bostadsrättslagen.

Peder Halling berättar att vid samägande står ofta föräldrarna för 80 eller 90 procent och barnet för resterande del.

– Men detta är inget som föreningen behöver fundera över. Ägandet fördelas mellan parterna på det sätt som de själva finner lämpligast. Det spelar heller ingen roll ur föreningens perspektiv.

– Man blir heller inte medlem till tio eller nittio procent. Medlemskapet som sådant är odelbart. Den som äger tio procent är alltså lika fullvärdig medlem som den som äger 90 procent och har samma rättigheter och skyldigheter enligt lag och stadgar. Men självklart har delägarna tillsammans bara en röst på stämman.

Peder Halling säger att tunga skäl talar för att föreningar bör se positivt på delat ägande mellan föräldrar och barn.

– Ur föreningens perspektiv är det viktiga att få medlemmar som betalar månadsavgiften och bor i föreningen. Dessutom är delägarna så länge de är medlemmar solidariskt betalningsansvariga. Det
innebär att föreningen bara behöver rikta krav på betalning av månadsavgifter och liknande mot en av medlemmarna. Sedan får de fördela kostnaderna mellan sig.

Den som planerar att köpa en bostadsrätt åt sina barn med tanken att yngre syskon på sikt ska kunna överta de äldre syskonens andel, bör vara observant på att föreningen kan säga nej till medlemskapet och därmed förändringen av ägandet.

Mikael Bergling
 

FAKTA/Dödsboet – så funkar det
Under tiden som en boutredning pågår, kan den avlidnes bostadsrättslägenhet hyras ut i andra hand.

– Ofta är det bättre att någon bor i lägenheten än att den står tom, säger Peder Halling vid Bostadsrätterna.

När en bostadsrättsinnehavare avlider träder dödsboet juridiskt in i den avlidnes ställe.

– Dödsboet har rätt att inneha lägenheten i tre år. Under tiden kan dödsbodelägare bo i lägenheten eller så kan den hyras ut i andra hand. Vid andrahandsuthyrning ska man som vanligt ansöka om tillstånd hos föreningens styrelse, säger Peder Halling.

Dödsboet behöver inte ansöka om medlemskap, men när boet skiftats ska den som ärvt lägenheten med stöd av arvskifteshandlingen ansöka om medlemskap i föreningen, som då prövas på vanligt sätt.

FAKTA/Särkullbarn kan ge ekonomisk fälla
När en förälder dör har barn från tidigare förhållanden (särkullbarn) rätt att direkt få ut sitt arv. Det innebär att den överlevande partnern kan tvingas lösa ut särkullbarnet till halva värdet av den gemensamt ägda bostaden.

– Jag vill rekommendera alla familjer med särkullbarn att se över det juridiska och upprätta ett testamente. Kombinationen stegrande bostadspriser och särkullbarn kan skapa stora problem, förklarar Susanne Edebäck, familjejurist på Familjens jurist.

Genom att i ett testamente ange att särkullbarnet bara ska få ärva sin laglott går det att minska risken för att den överlevande partnern tvingas flytta om hen inte har råd att lösa ut särkullbarnet.
Särkullbarn har rätt att avstå från att kräva ut sin laglott och att sedan få ut den när förälderns nya partner gått bort.

Skriv en kommentar

Mer som detta