Den svenska bostadsmarknaden fungerar dåligt och behöver reformeras. Men det kommer inte att ske inom överskådlig tid. Det menar Nordeas chefsekonom Annika Winsth.

Tema | Nyproduktion

Annika Winsth säger att det inte finns någon ”quick fix” som löser bostadskrisen.

– Det som behövs är mycket breda åtgärder från politisk håll, det gäller allt från exempelvis beskattning till att se över markpriser och regelverk. Tyvärr tror jag inte att vi under den här mandatperioden kommer att se någon bred politisk överenskommelse som verkligen försöker lösa bostadsmarknadens problem. Jag tror heller inte att det kommer några mindre politiska förändringar av betydelse.

Varför inga politiska uppgörelser?

– Det är partierna alldeles för sargade för. Jag är ganska pessimistisk när det gäller politikens möjligheter, åtminstone under de kommande åren.

Jag är ganska pessimistisk när det gäller politikens möjligheter, åtminstone under de kommande åren.

Liknande uppfattning har Bostadsrätternas samhällspolitiske chef Kenny Fredman.

– Det krävs många olika åtgärder för att lösa bostadskrisen och sannolikt en del obekväma beslut. Men också stabila spelregler så att människor vet vad som gäller på lite längre sikt. Det gör att det behövs breda och blocköverskridande överenskommelser.

– Tyvärr finns det inget som tyder på att man från politiskt håll orkar ta upp de bostadspolitiska samtalen igen. Det vi har framför oss är därför status quo och ytterligare en misslyckad mandatperiod på bostadspolitikens område. Det är tragiskt och väldigt olyckligt.

Kenny Fredman säger att kreditrestriktionerna behöver lättas för att fler ska kunna efterfråga bostäder, nya såväl som äldre, och byggandet öka. Utan kapital, inget byggande. Men även om byggandet skulle öka igen, så löser det inte bostadskrisen. Så många bostäder går det helt enkelt inte att bygga på kort tid.

– Dessutom är nyproducerade bostäder ofta detsamma som dyra bostäder. Detta oavsett om det är frågan om villor, bostadsrätter eller hyresrätter, även om det finns del undantag.

En allt större grupp människor står utanför den traditionella bostadsmarknaden, den hyrda såväl som den ägda.

Vad ska man göra?

– Förutom att öka byggandet, behöver vi använda befintliga bostäder effektivare än vad vi gör i dag. Det krävs en större rörlighet och bättre fungerande flyttkedjor. I dag är det många människor som bor kvar i för stora bostäder bland annat för att de på grund av reavinstskatten tycker att det är för dyrt att sälja och flytta, och för att det kanske inte finns något att flytta till.

– I 73-punktsöverenskommelsen mellan regeringen, Centern och Liberalerna finns det några punkter som på ett bra sätt berör bostadsmarknaden, till exempel borttagen uppskovsränta vid reavinster på bostäder. Men det är långt ifrån de reformer vi behöver få på plats.

Annika Winsth tror att bygg- och fastighetsbolagen delvis kommer att ändra beteende när de, lite överdrivet, inte kan koncentrera sig på att bygga och sälja dyra bostads- och hyresrätter.

– De måste helt enkelt anpassa sig till en ny situation, och det kommer de också att göra. En del är att ta ett större socialt ansvar, vilket många bolag redan gör. Det gäller inte minst fastighetsbolag i utanförskapsområden. Att inte ta ansvar för utvecklingen i dessa områden leder till kapitalförstöring.

– En allt större grupp människor står utanför den traditionella bostadsmarknaden, den hyrda såväl som den ägda. Fortsatt låga räntor, som dessutom kanske kommer att sjunka ytterligare, stimulerar bostadspriserna, vilket gör att de som redan står utanför bostadsmarknaden får ännu större problem att ta sig in. Detta tror jag bland annat leder till att frågan om någon form av ”social housing” eller liknande blir allt mer aktuell, säger Annika Winsth.