Debatt: Regeringen måste stoppa skärpta amorteringskrav

15 jan 2015 | "Att genom amorteringskrav införa ett tvångssparande som främst gynnar bankerna riskerar i själva verket göra situationen än mer besvärlig för redan utsatta hushåll", skriver Bostadsrätterna och Veidekke i en gemensam debattartikel i Göteborgsposten.

Finansinspektionen föreslår nu att hushållens ska tvingas amortera ner sina nya bostadslån med minst en till två procent per år tills hälften av lånet är betalt.

För många enskilda hushåll är det ett dråpslag – och risken är uppenbar att det stoppar upp det som många önskar allra mest; byggandet av nya bostäder. I praktiken innebär det nya kravet att ett hushåll som står i begrepp att köpa sin första bostad måste binda upp halva bostadens värde i ett slags tvångssparande. I storstadsområden som Göteborg betyder det ett sparbeting på 1-3 miljoner kronor för en normalbostad. Även i de fall där hushållen har pengar till kapitalinsatsen över bolånetaket motsvarar det ett sparande på mellan 1 700 och 9 000 kronor – per månad!

Amorteringskravet kommer också att få återverkningar på samhällsekonomin. Hushållens konsumtion står för hälften av BNP, och varje inbromsning leder till lägre tillväxt och högre arbetslöshet – i sig slår tillbaka på de mest utsatta hushållen.

Allvarliga återverkningar
Därutöver kan ett amorteringskrav få allvarliga återverkningar på bostadsmarknaden:

  • Höjd tröskel och ökad ojämlikhet. De hushåll, främst unga och utrikesfödda, som saknar en bostad har redan idag svårt att ta sig in på bostadsmarknaden till följd av det bolånetak som Finansinspektionen införde 2011. Bolånetaket har förstärkt ojämlikheten på bostadsmarknaden, och stänger effektivt ute dem som har inkomster att klara räntebetalningar och amorteringar men saknar ett upparbetat kapital.
  • Byggandet avstannar. Med ökade amorteringskrav minskar köpkraften för den som ska köpa en bostad. Detta gäller oavsett om köparen försöker etablera sig på bostadsmarknaden eller vill byta upp sig till en större, nybyggd lägenhet. Eftersom belåningen av skatteskäl ofta ligger på hushållen i nybyggda hus riskerar efterfrågan att minska. Därmed kan bostadsbyggandet avstanna precis när det äntligen tagit fart. 
  • Minskad efterfrågan och fallande priser. Den minskade köpkraften innebär allt annat lika färre spekulanter på varje objekt och att efterfrågan minskar. Därmed riskerar amorteringskravet att trigga just det prisfall som det är tänkt att motverka. Det drabbar främst de hushåll som mest nyligt kommit in på bostadsmarknaden.

Köper inte på spekulation
Den fråga ingen ställer är vilket problem som ett skärpt amorteringskrav egentligen är tänkt att lösa? Riksbanken pekar ofta på utvecklingen i länder där bostadsbubblor brustit, och de återverkningar som det fått på den reala ekonomin. Men erfarenheter här i Sverige – både från kraschen 1991 och 2008 - är att hushållen bara står för några få procent av kreditförlusterna. Det finns flera anledningar till detta. Svenska hushåll köper inte på spekulation, utan för att bo själva.

I händelse av ett prisfall kan krediten inte heller återlämnas till banken – det sker bara om hushållet inte klarar sina räntebetalningar. Det gynnar därför varken bankernas eller hushållen att tvinga fram försäljningar i en vikande marknad.

Detta utesluter inte att enskilda hushåll blivit mer utsatta vid dagens belåningsgrader. Men de är inte primärt känsliga för prisfall, utan för förändringar i de egna inkomsterna eller kraftigt stigande räntekostnader. Även Finansinspektionen har framhållit att detta är en större risk än att ett boprisfall skulle hota stabiliteten.

Istället för att diskutera skarpa amorteringskrav borde fokus läggas på hur hushållen kan efterfråga bostäder och hur man positivt främjar sparandet till ett gott boende. Det handlar både om risken för kraftigt ökade räntekostnader som inkomstbortfall till följd av arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa, etc. Här kan man se en rad olika åtgärder – allt ifrån ränteförsäkringar och buffertsparkonton till mer verkningsfulla statliga lånegarantier än dagens förvärvsgarantier.

Dags att tänka om
Det är dags att tänka om och börja diskutera alternativen.  Inte minst måste regeringen fundera på vilka åtgärder som leder till en bättre fungerande och mer jämlik bostadsmarknad, där fler hushåll får förutsättningar att delta på lika villkor. Om man menar allvar med att utjämna skillnaderna på bostadsmarknaden, hålla uppe den nyvunna farten i byggandet och samtidigt värna stabiliteten borde man stoppa amorteringskraven till förmån för andra åtgärder. Att genom amorteringskrav införa ett tvångssparande som främst gynnar bankerna riskerar i själva verket göra situationen än mer besvärlig för redan utsatta hushåll.

Ulrika Blomqvist, Bostadsrätterna                   Lennart Weiss, Veidekke

Bostadsrätterna är Sveriges största intresse- och serviceorganisation för bostadsrätter med cirka 6.500 bostadsrättsföreningar och 12.000 bosparare som medlemmar i hela Sverige.

Veidekke är Skandinaviens fjärde största bygg-, anläggnings- och bostadsutvecklingsföretag.

Skriv en kommentar

Mer som detta