De vill äga sitt boende

"Det är synd att inte fastighetsägaren säljer och satsar på att bygga nytt någon annanstans. Det skulle inte minst vara ett sätt att minska den stora bostadsbristen", säger Bengt Grönstedt, ordförande i den passiva föreningen Guldfisken 22.
05 sep 2016 | Tusentals passiva bostadsrättsföreningar väntar på att få köpa sina bostäder, men ombildningstakten är låg jämfört med för tio år sedan. – Varje år skickar vi en intresseanmälan till fastighetsägaren. Vi väntar så länge som det behövs, säger Bengt Grönstedt, i den passiva föreningen Guldfisken 22 i Stockholm.

De gyllene åren för ombildningar av bostadsrätter inträffade 2004–2008. Därefter har siffrorna dalat till en lägre, men relativt stabil nivå. Förra året bildades 544 äkta föreningar, majoriteten av dem vid nyproduktion, visar ny statistik från hittabrf.se.

Samtidigt väntar 6 450 passiva bostadsrättsföreningar i Sverige på att få köpa sina bostäder. En av dem är Guldfisken 22 med cirka 60 lägenheter på Östermalm. Föreningen bildades för mer än 17 år sedan och turerna har varit många.

För fem år sedan bolagiserade ägaren av fastigheten Guldfisken 22 sitt fastighetsbestånd och fastigheten såldes till ett dotterbolag, troligen av skatteskäl.

– Vi drev då en process eftersom vi tyckte att hembudsrätten, att hyresgästerna har förköpsrätt, borde gälla även vid en intern försäljning, men vi förlorade både i hyresnämnden och i hovrätten, berättar Bengt Grönstedt som är ordförande.

Förvånade
För tre år sedan var det dags igen. Ägarna skickade plötsligt ut ett brev till alla boende om att fastigheten skulle säljas.

– Vid årsstämman samma år tog vi därför in en kompetent styrelse och sedan stötte vi på ägaren flera gånger. Men på sommaren fick vi ett besked om att det inte längre var aktuellt med försäljning. Det gjorde oss förvånade och besvikna. Vi har inte heller fått veta varför ägaren ändrade sig, säger Bengt Grönstedt.

Nu har bostadsrättspriserna i Stockholm stigit så mycket att det blivit svårare att motivera ett köp. Många av hyresgästerna har bott länge och kommit upp i åren. Trots det hoppas Bengt Grönstedt på ett positivt besked.

– Det är synd att inte fastighetsägaren säljer och satsar på att bygga nytt någon annanstans. Det skulle inte minst vara ett sätt att minska den stora bostadsbristen.

Mats Lundström

 

FAKTA/Så går en ombildning till
1) Hyresgästerna bildar en BRF genom att registrera den hos Bolagsverket och lämnar in en intresseanmälan om att de vill köpa till Lantmäteriet. Det görs för att hembudsrätten ska gälla.

2) Fastighetsägaren kontaktas om att det finns intresse av att köpa.
Vill ägaren sälja görs en besiktning av huset.

3) När föreningen fått ett pris görs en ekonomisk kalkyl som presenteras vid ett informationsmöte där alla hyresgäster får meddela om de är fortsatt intresserade. En ekonomisk plan skickas till Boverket för godkännande.

4) En extra föreningsstämma (köpstämma)´genomförs där minst två tredjedelar av hyresgästerna måste rösta ja för att det ska kunna bli ett köp.

5) Nu kan alla söka lån för köpet via föreningens bank. Brukar inte vara några problem då det inte krävs topplån.

6) Föreningen betalar säljaren, tar över fastigheten och upplåter föreningens lägenheter med bostadsrätt
till dem som valt att köpa.
 

Färre ombildningar men ökade värden
Värdemässigt satte ombildningarna i landet rekord 2010, då allmännyttan i Stockholm sålde som mest. Sedan dess har den totala köpeskillingen per år minskat med två tredjedelar.Men de sista åren har värdena åter börjat växa.

– Förra året köpte nytillkomna bostadsrättsföreningar fastigheter för 8,9 miljarder kronor, säger Björn Isaksson på fastighetsbolaget Restate som är störst i Sverige inom ombildningar.

Ombildningstakten i Stockholm har stannat upp rejält då den politiska majoriteten förbjudit fortsatt försäljning av allmännyttan. I dag genomförs de flesta ombildningar i stället på små och medelstora orter.

– De flesta ombildningar sker nu mer runt om i landet där det råder bostadsbrist, exempelvis i Umeå.

Trots att många ombildningar genomförts senaste decenniet är bostadsrätt långt ifrån den största boendeformen.

– Hyresrätten dominerar fortfarande så vi ser gärna att fler fastigheter kan ombildas, inte minst för att det frigör resurser till nybyggnation, säger Thomas Lagerqvist på Bostadsrätterna.

Skriv en kommentar

Mer som detta