Därför skapades möjligheten till ränteavdrag

Illustration över en eventuell förskjutning av ränteavdraget i procent.
10 Jan 2017 | Tre av fyra svenska hushåll gör ränteavdrag. Historiskt har avdraget för många varit en förutsättning för att kunna köpa en bostad. Men avdraget är också politiskt känsligt. Nu höjs röster i olika politiska läger för en sänkning.

Nivåerna på ränteavdraget har till och från varit ett ämne för politisk debatt i flera decennier. Denna plånboksfråga kan till och med ha avgjort riksdagsvalet 1979. Socialdemokraterna ville avskaffa
ränteavdraget på villor, men drygt en vecka före valet avslöjade Olof Palme sin okunskap: "Är hus så dyra? Det är orimligt. En chock för mig. Vilka har råd att bo där?" sa Palme när han fick veta att en villa kunde kosta 700 000 kronor och kunde ge köparen ränteavdrag på 73 000 kronor.

Därefter har politikerna varit försiktiga, även om Fredrik Reinfeldt i valrörelsen 2006 lanserade idén om att finansiera en slopad fastighetsskatt med sänkt ränteavdrag. Att i opposition prata om att ta bort avdraget är dock något helt annat än att genomföra det i regeringsställning.

Sänktes 1990/91
I samband med skattereformen 1990/91 sänktes ränteavdraget från 50 till 30 procent av räntekostnaden. Om räntekostnaden överstiger 100 000 kronor får avdrag endast göras för 21 procent av det överstigande beloppet.

Enligt Stellan Lundström, professor emeritus i fastighetsekonomi på KTH, föregicks reformen av analyser som slog fast att bostäder skulle betraktas som kapital (inte tjänst) och att en viss del av bostadens marknadsvärde skulle ses som en statlig intäkt i form av fastighetsskatt. Skatten skulle balanseras mot räntekostnaderna – två sidor av samma mynt.

– Den enkla förklaringen är att fastighetsskatt och ränteavdrag hör ihop. När den borgerliga regeringen
avskaffade fastighetsskatten på bostäder 2008 bröt man en principiell symmetri, säger Stellan Lundström
som en del av förklaringen till varför en förändring åter är aktuell.

Lånat kapital dyrare
De senaste åren har nämligen företrädare för bland andra Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och OECD ställt sig positiva till sänkta ränteavdrag. Av olika skäl förstås.

– Men initiativen kommer i huvudsak från Riksbanken och Finansinspektionen. De vill göra lånat kapital dyrare för att skapa finansiell stabilitet, säger Stellan Lundström.

Finansminister Magdalena Andersson har sagt att hon är beredd att diskutera en sänkning från 30 till 20 procent med andra partier, men att den inte kommer att genomföras 2017.

Viktig funktion
Bostadsrätternas vd Ulrika Blomqvist vill inte se någon sänkning av ränteavdraget. Hon tycker att
avdraget, precis som när det infördes, har en viktig funktion att fylla:

– Ja, det ger människor som inte har något stort eget kapital möjlighet att köpa en första bostad och komma in på bostadsmarknaden. Ett sänkt ränteavdrag tillsammans med krav på 15 procents kontantinsats och amorteringskrav skulle stänga ute fler från den möjligheten.

Med dagens låga räntor skulle en sänkning från 30 till 20 procent för många betyda att ekonomin försvagas med några få hundralappar per månad.

– Men för dem som lever på marginalen kan det innebära att de inte kan bo kvar. Och när vi får en normalräntenivå igen kommer förstås fler att drabbas, säger Ulrika Blomqvist.

Thomas Östberg
 

FAKTA/Bostadsrätternas undersäkning om ränteavdraget

Ränteavdragen är inte obetydliga för hushållens ekonomi. Viktigast är de för bostadsrättsägare med lite lägre inkomster. Det visar en färsk undersökning. Analysföretaget United Mind har frågat tusen bostadsrättsägare om ränteavdraget på uppdrag av Bostadsrätterna. Här är några slutsatser:

• Bostadsrättsägare med bolån får i genomsnitt 7 090 kronor i ränteavdrag per år, vid en ränta på fyra procent.
• Låginkomsttagare skulle drabbas hårdast vid ett avskaffat ränteavdrag. Bara var femte med bolån skulle ha en opåverkad ekonomi. 14 procent uppger att de inte skulle ha råd att bo kvar.
• Höginkomsttagare får i genomsnitt högre ränteavdrag – eftersom de har dyrare bostäder och större lån.
Trots det är de inte särskilt beroende av avdragen.
• Totalt uppger 29 procent av bostadsrättsägarna att de inte skulle påverkas så mycket av ett avskaffat ränteavdrag, medan 23 procent skulle dra ned på vardagskonsumtion och 24 procent skulle amortera mindre. 6 procent skulle inte ha råd att bo kvar.

Läs också: Låginkomsttagare drabbas hårdast om ränteavdraget avskaffas

Skriv en kommentar

Mer som detta