Är det en bubbla? Per Bolund svarar Bostadsrätternas Ulrika Blomqvist

Bild Per Bolund och Ulrika Blomqvist
18 okt 2017 | Rörligheten på bostadsmarknaden behöver öka. Det måste bli enklare att gå från en boendeform till en annan. Det anser finansmarknadsminister Per Bolund. Samtidigt ser han en risk för överhettning på bostadsmarknaden – om hushållen tar på sig för stora lån. – Det leder till en risk att det byggs upp tillgångsbubblor.

Per Bolund (MP) är finansmarknadsminister tillika konsument- och vice finansminister. Han ser som sitt främsta uppdrag att bibehålla den finansiella stabiliteten i Sverige. Bostadsmarknaden spelar en viktig roll i detta.

Ulrika Blomqvist: Det är svårt att komma in på bostadsmarknaden i dag. Det var det redan när jag flyttade till Stockholm 1988 och först hyrde i andrahand och sedan köpte en bostadsrätt med min man med hjälp av våra föräldrar. Hur började du din bostadskarriär?

– Jag minns också hur svårt det var. Jag är uppväxt i Solna och köpte en bostadsrätt tillsammans med min syster och mina föräldrar. Sedan tog jag över lägenheten och lånen själv. Precis då kom 90-talskrisen, räntan höjdes till 500 procent och det märktes i min plånbok kan jag säga. Jag har verkligen erfarit hur det är att inte ha marginaler, att dra ned på all annan konsumtion och bara koncentrera sig på att betala ränta och amorteringar.

U: Vi hade bundit räntan på 12.65 procent på vårt lån och tyckte det var så bra. En kollega hade inte bundit och hans ränta fullständigt rasslade iväg.

– Precis så var det. Det kändes som att det inte fanns en gräns för hur långt det kunde springa iväg. Nu är diskussionen snarare den motsatta – att räntan är för låg och vad det leder till för risker.

Jag har verkligen erfarit hur det är att inte ha marginaler, att dra ned på all annan konsumtion och bara betala ränta och amorteringar.

U: Vad ser du för problem med låg ränta?

– På individnivå, för bolånekunderna, är nog de flesta ganska glada. Däremot i ett makroperspektiv är en erfarenhet att om det är väldigt låga räntenivåer leder det till en risk att det byggs upp tillgångsbubblor av olika slag. Det måste vi försöka hantera, att man inte spekulerar och tar på sig för stora lån i någon slags förutsättning att det här tillståndet kommer att vara för evigt. Nu pekar ju Riksbanken på att det kommer att vara en låg räntebana under hyfsat lång tid framöver, men inflationen är på väg upp och det kan ju också påverka Riksbankens inställning i frågorna.

U: Vilka tillgångsbubblor kan det vara?

– Det diskuteras ju att bostadsmarknaden riskerar att bli överhettad och att man tar på sig lite för höga lånenivåer. Där tror vi inte att risken i första hand är att hushållen inte betalar sina lån, att bankerna hamnar i svårigheter. Svenska folket har visat genom historien att vi är väldigt plikttrogna att betala våra lån. Risken är snarare att man gör som jag gjorde under 1990-talet och drar ned på allt annat, slutar att konsumera och betalar bara ränta och amorteringar. Det får en negativ spinn på ekonomin och leder i värsta fall till en lågkonjunktur.

– Sedan finns andra tillgångar. Aktiemarknaden ser vi också att den stigit kraftigt och även där finns såklart risker och att en kraftig nedgång leder till panikkänslor, som i värsta fall kan ge sättningar i ekonomin.

U: Det du säger egentligen är att de höga bostadspriserna är problemet – inte att det skulle vara en boprisbubbla?

– Vi ser inga tendenser till att det skulle vara spekulation. I andra länder har vi sett att folk köper på sig bostäder, hyr ut dem och litar på en värdestegring. Den tendensen ser vi inte riktigt i Sverige, utan det är fortfarande så att man köper sin bostad för att bo i den.

– Sedan är det klart att det är frestande när det är låga räntor att köpa en större lägenhet eller ett större hus än man kanske skulle ha gjort annars. Men om det inte finns en förberedelse för att räntenivåerna kan förändas, att ens ekonomiska situation kan förändras, ja då är risken att hamna i en svår situation i ett senare läge.

U: Bankerna ställer höga krav på bolånetagarna. Ser du någon risk i att fler lånar pengar till kontantinsatsen till en väldigt hög ränta?

– Det finns ju tendenser i Finansinspektionens senaste rapport att blancolånen ökar. Finansinspektionen har inte kunnat koppla det till bostadsmarknaden, utan det är väl en generell tendens. Om den tendensen fortsätter så kan det vara oroande för den ekonomiska stabiliteten. De åtgärder som vi har vidtagit, till exempel amorteringskravet, har också lett till att vi fått, åtminstone enligt vår bedömning, något av en press nedåt på prisutvecklingen.

– Det finns också andra alternativ för att hjälpa unga att komma inpå bostadsmarknaden. Bland annat genom våra investeringsstöd byggs det ju nu också hyreslägenheter i större utsträckning än tidigare. Förhoppningen är att det åtminstone över tid ska bli en bättre balans mellan tillgång och efterfrågan där också.

Vi skulle gärna se en satsning på prisvärda bostadsrätter som gör det möjligt för fler att komma in på den marknaden.

U: Men hyresrätten är egentligen den dyraste formen av boende, eftersom det är ett  fullserviceboende. I bostadsrätten är det ju ändå konsumenten, de boende, som går in och tar en ganska stor del av finansieringen. Vi skulle gärna se en satsning på prisvärda bostadsrätter, som gör det möjligt för fler att komma in på den marknaden. Det är också en bra demokrati- och integrationsskola.

– Jag tycker själv att bostadsrätten är en fantastiskt bra boendeform. Samtidigt ska man ha respekt för att kontantinsatsen kan vara krävande för många. Jag vet också att många unga inte planerar sitt liv långt in i framtiden utan vill vara flexibla. Där tror jag ändå att hyreslägenheten är attraktiv för många och då tycker jag att vi har ett ansvar att skapa en bättre balans där.

– Men jag skulle gärna se att det växte fram en marknad för lågprisbostadsrätter. Jag tror också att tendensen är att när priserna stiger i innerstäderna blir efterfrågan högre på lägenheter som ligger i randområdena. Där kan man också tänka sig att markpriserna är lägre och att det finns möjligheter att erbjuda boende till lägre kostnader.

U: Även för äldre är det svårt att byta bostad i sin närmiljö. Vilka åtgärder tror du behövs?

– Där behöver vi skapa en bättre rörlighet på bostadsmarknaden. Vi försöker på olika sätt uppmuntra kommunerna att bygga ut till exempel äldreboenden, men jag tror att det även kommer att finnas ett väldigt stort intresse för kollektivboenden för 50+ eller 60+ eller där man sätter gränsen.

– Ett alternativ kan vara att hyra ut delar av sitt boende, till studenter eller liknande. Det ger   möjligheter att skapa flexibilitet i sitt boende.

U: Många av de förändringar som har gjorts, som krav på kontantinsats och amorteringskrav, har gjort det svårt för många att skaffa sig en bostad. En sänkt reavinstskatt skulle kunna öka rörligheten på bostadsmarknaden. Kan det bli nödvändigt framöver?

– Vi tittar ständigt över villkoren på bostadsmarknaden för att se vad vi kan göra där. Vi lade fram en 22-punktslista med åtgärder för att få fler bostäder. Där ingick också att ta bort taket på uppskovsbeloppet.

Det var ett sätt att inte få en stor utbetalning varenda gång man behöver byta sitt boende, vilket jag tycker var ett steg i rätt riktning. Jag ser inte att vi har kapacitet nu att ensidigt sänka beskattningen på bostadssektorn som helhet. Det vill säga att ensidigt gå fram med en sänkt reavinstskatt. Däremot tycker jag det är intressant om det kan bli en del av ett större paket, att man då ser över det sammantagna skatteuttaget från bostadssektorn.

U: Hur ser du på ett skattegynnat bosparande för unga?

– Jag tycker det är en intressant tanke och det finns exempel från närliggande länder som Norge. En analys som jag sett från Norge är att det kanske inte har lett till så mycket nysparande, utan ett omsparande från en form till en annan när man fått en skattesubvention. Om det blir effekten kanske man inte når de grupper man vill nå, det vill säga de som har små ekonomiska resurser.

Nils Sundström

 

PER BOLUNDS TRE PUNKTER FÖR ATT FÅ EN BOSTADSMARKNAD I BALANS:

Ett ökat byggande

”Det har vi fått på plats efter decennier av underinvestering i bostadsmarknaden som lett till den obalans som vi ser nu och skenande prisutveckling. Nu ser vi byggtakter som vi inte har sett sedan miljonprogramsdagarna. Att få en bättre balans på bostadsmarknaden är lite grann nyckeln till hela problematiken och att det finns en balans mellan hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter."

Större rörlighet på bostadsmarknaden

”Det ska vara lättare att gå från en boendeform till en annan för att anpassa sig till den livssituation man har för tillfället. Där behöver vi se över vilka möjligheter det finns för att sänka trösklar."

Anpassade lånevillkor

Per Bolund vill gärna se anpassade lånevillkor för seniorer eller juniorer som tar hänsyn till både intjäningsförmåga och kontantinsats. Yngre kanske inte har fast jobb men stabil inkomst, äldre kanske har låg pension men möjlighet att gå in med hög kontantinsats.

”Där hoppas jag att man kommer att se över vilka erbjudanden man ger helt enkelt.”

ULRIKA BLOMQVISTS KOMMENTARER TILL PER BOLUNDS SVAR:

"Jag är överens i mycket med Per Bolunds tre punkter om att få en bostadsmarknad i balans. Ett problem är att det inte har hänt så mycket på denna front. Istället för att lösa de stora knutarna på bostadsmarknaden, ligger fokus istället på hushållens skuldsättning. I Sverige köper vi våra bostäder för att bo i dem och det är få som glatt lånar miljoner i syftet att ”överkonsumera” bostadsyta. För de allra flesta handlar det om att flytta hemifrån eller byta till något anpassat när livssituationen ändras.

Regeringen har nyligen genomfört en reform vad gäller reavinstskatten på bostäder med syftet att öka rörligheten. Hela ingången för ändringen var dock att det skulle vara självfinansierande, vilket gjorde att reformen är tämligen verkningslös.

Reavinstskatten på bostäder behöver förändras men jag blir lite rädd när det talas om att det ska betalas genom sänkt ränteavdrag. Konsekvensen av det är nämligen att de unga, med de största lånen, får betala med högre boendekostnad därför att en äldre generation ska kunna flytta.

Det bygger in en orättvisa. Jag uppskattar Per Bolunds tankar om sänkta trösklar och anpassade lånevillkor för seniorer och juniorer. Men när kommer de reella förslagen?"

Läs vad andra experter tror om bubbla - eller ej.

Skriv en kommentar

Mer som detta